November har varit förknippat med strömlöshet för många. I nästan två veckor har Vattenfall arbetat utifrån en så kallad storstörningsorganisation, som utropas när det är många fel samtidigt, som kan bli långvariga eller om felen kan slår ut viktiga samhällsfunktioner.
Då arbetar 200 personer samtidigt för att hålla skeppet flytande. Det handlar både om akuta insatser i skogen och att svara på strömlösa kunders frågor.
På måndagskvällen gick Vattenfall ur storstörningsorganisationen, men de akuta åtgärderna pågår fortfarande.
Dennis Sundqvist är helikopterpilot, som annars är stationerad i Jämtland. Nu röjer han ledningsgatorna kring Junosuando via helikopter. Antingen har han en fem meter lång balk fäst under helikoptern, som knackar bort snön från träd och ledningar. Eller en såg som tar bort grenar och kvistar längs ledningsgatorna.
Vädret som påverkat elförsörjningen i länet, påverkar nu också återuppbyggnadsarbetet. På tisdagen kunde helikoptern inte lyfta.
– Det är överhängande risk för isbildning. Det spelar inte så stor roll om det snöar, det är luftfuktigheten som är kritisk. Bildas det is på rotorbladen så kan vi inte flyga, säger Dennis Sundqvist.
Vädret har gjort det svårt för Vattenfalls personal att ta sig till ledningarna i skogen med skoter. Snön och isen bär inte och flera skotrar har gått igenom.
Det är för andra året i rad som Norrbotten drabbas av större elavbrott och strömlöshet. I år har området kring Junosuando, Masugnsbyn, Kangos och Dokkas drabbats hårdast. Som värst var 5500 personer strömlösa här samtidigt.
Nu ser Vattenfall över hur man ska säkra elleveransen i framtiden. Ett investeringsprogram är på gång och en och en halv miljard kronor ska investeras i Norrbotten i de närmaste åren.
Roger Lindmark är kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution:
– Vi kan fortsätta bygga på det sätt vi byggt under massor av år. Men om det fortsätter vara sådant här väder, kan vi då bygga på det gamla sättet? Vi måste bygga med siktet att ledningarna ska vara med i 50 år - hur ser världen ut då? Vi kan inte säga säkert att det är klimatförändringar, men vi tycker att det känns som att klimatet håller på att ändra sig.
Vissa åtgärder har redan gjorts, bland annat i norra delarna av Pajala kommun.
Något man ser över är att flytta ut ledningarna från skogen till vägarna. Då är felen lättare att både upptäcka och åtgärda.
Att gräva ner ledningarna ser man också över och flera ledningar har grävts ner i Keräntöjärvi. Enligt Roger Lindmark fungerar inte den strategin överallt, utan det kräver att byn eller husen inte bara är beroende av en enda ledning.
– Det är svårt att hitta felet på en nedgrävd ledning, och på vintern måste man värma upp jorden för att komma ner i marken.
Att sätta belagda leder, alltså isolerade eltrådar, mellan byarna kan också bli vanligare framöver. Det fastnar inte lika mycket is på dessa och grenar som fallit på kan ligga kvar utan att de stör elförsörjningen.
– Det blir ett mer kontrollerat kaos, säger Roger Lindmark.
Styr- och kontrollutrustning är också aktuellt. Vattenfall vill lokalisera felen snabbare och sedan enbart kunna stänga av delen där problemen finns.
Vad tar ni med er från den här senaste tiden?
– Vi måste bli duktigare på att röja i ledningsgatorna och få bort träd nära ledningarna. Vi måste snabba på att få ut ledningarna ut skogen och bygga längs vägen. Vi behöver mer utrustning, så att vi kan dela upp nätet i kortare sträckor, det kan bidra till att det blir kortare avbrott som drabbar färre kunder.