"Vi hade länge varnat för att det skulle bli överbeläggning"

Läkarna på psykiatrin i Sunderbyn anklagas för att genom en kupp ha fördröjt stängningen av avdelning 25 i Piteå samt införandet av den nya vårdformen Spot.
– Vi styr inte vilka som kommer in och söker vård. Att läkarna skulle ha en konspiration avfärdar jag naturligtvis rakt av, säger överläkaren Markus Boman.

Överläkaren Markus Boman är kritisk mot divisionsledningen och menar att införandet av Spot inte var tillräckligt förankrat i verksamheten i slutet av september.

Överläkaren Markus Boman är kritisk mot divisionsledningen och menar att införandet av Spot inte var tillräckligt förankrat i verksamheten i slutet av september.

Foto: NSD

Norrbotten2024-11-13 17:00

NSD:s källor menar att det inte var en slump att så många patienter skrevs in den 26 september, bara några dagar innan den planerade stängningen i Piteå, och införandet av specialistpsykiatriska omvårdnadsteam, Spot. Psykiatrin tvingades gå upp i stabsläge då situationen blev så ansträngd. 

Vi har sökt alla överläkare, specialistläkare, ST-läkare och underläkare som undertecknat misstroendeförklaringen mot divisionschefen Pernilla Nordkvist. Totalt 25 personer. 

Av de åtta överläkare som undertecknat är det bara Markus Boman, överläkare på psykiatrin i Sunderbyn, som gått att nå för att svara på våra frågor, trots upprepade kontaktförsök.

– Den här ”anonyma källan” skapar väldigt mycket misstro och oro hos läkarna, då det ju är ganska uppenbart att någon försöker misskreditera och undergräva vår trovärdighet när vi varnar för problem i verksamheten, säger han och fortsätter:

– Det är ju en bisarr idé att läkarna skulle vilja sabotera sin egen verksamhet, efter att under lång tid försökt varna för att verksamheten och patientsäkerheten är hotad. 

Han berättar att han skrev på protestlistan av oro för patientsäkerheten och arbetsmiljön.

– Alla andra vägar vi prövat för att förbättra situationen hade misslyckats. Divisionschefen lyssnade inte på oss som jobbar i verksamheten. Vi har färre platser i det nya huset, där vi skulle få fler avdelningar än i det gamla huset, säger han.

Det var han som den 12 september skickade ett mejl till divisionsledningen, där han varnade för situationen inom psykiatrin och risken för att den psykiatriska vården skulle kollapsa när avdelning 25 stängde.

Beläggningen var mycket hög precis innan Spot skulle införas den 1 oktober och er misstroendeförklaring kom. Var det planerat eller en slump?

– Beläggningen ökar ofta under hösten, efter att ha varit lägre under sommaren. Vi hade under ett antal veckor diskuterat skrivelsen och när beläggningen var hög, över 100 procent så visade det också vad vi varnat för. Förutom de som var inlagda i Sunderbyn kom det också några patienter från Piteå som vi inte hade planerat för. Det var ingen slump att skrivelsen kom då.

Läkarna har varnat och protesterat mot den här förändringen, kan du då förstå att det kan framstå som organiserat mot divisionsledningen att så många patienter plötsligt behövde inneliggande vård?

– Som jag sagt ökar beläggningen ofta i början av hösten. Vi styr inte vilka som kommer in och söker vård. Vår uppgift är att hjälpa dem och vi hade ju länge varnat för att det skulle bli överbeläggning.

Boman berättar att han i grunden är positiv till Spot, men han och hans kollegor upplevde inte att förändringen var tillräckligt förankrad i verksamheten.

– Jag är i grunden positiv till uppsökande verksamhet som Spot är och att få träffa patienterna i deras hemmiljö. Men då det skulle införas fanns ingenting förberett. Det fanns inga rutiner för hur vi skulle bestämma vem som skulle ha Spot, ingen arbetsbeskrivning.

undefined
Beläggningen på psykiatrin i Sunderbyn sköt i höjden den 26 september, den dagen ökade beläggningen till 158 procent på båda avdelningarna.
undefined
Den ansträngda situationen som uppstod i Sunderbyn den 26 september ledde till att stängningen av den slutenpsykiatriska avdelningen i Piteå fick skjutas upp till den 10 oktober, samtidigt som division psykiatri tvingades upp i stabsläge.

Vad tänker du om att ni jobbar i en politiskt styrd organisation. Det finns ju politiska beslut om att införa den nya vårdformen?

– Då är det viktigt att politikerna får rätt information av de som jobbar i verksamheten. Nu förändras det genom divisionsledningen, som filtrerar verkligheten. Det finns ett organisatoriskt systemfel här. Vi känner oss inte delaktiga i de beslut som politikerna fattar.

Markus Boman menar att personalen behöver få större insyn.

– Vi måste få raka besked. Om det är pengarna som är slut så måste vi få veta det utan att det lindas in i förändringar som vi inte känner oss delaktiga i. 

Efter att granskningen publicerats hör Markus Boman av sig och vill förtydliga:

– Hade jag känt till premisserna för den här intervjun hade jag inte velat utveckla mitt resonemang, utan då hade jag bara valt att avfärda anklagelserna, avslutar han.                                                                                                 

Granskningen

Utöver Marcus Boman har vi nått tre andra överläkare som via regionens växel meddelat att de inte har tid. En av dom jobbar hemifrån. Övriga fem har inte svarat trots upprepande försök.

Av sex specialistläkare har vi via regionens växel nått två. De svarade att de inte hade tid att prata med NSD.

Av tio ST-läkare har en, Carl Almqvist redan uttalat sig i NSD. En av läkarna är föräldraledig och vi har via växeln nått en läkare som bad oss återkomma, men som senare inte gått att nå.

En underläkare gick inte heller att nå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!