– Det är en bekymmersam del för missbruksvården i länet, säger Patrik Hellberg, poliskommissarie i Norrbotten.
Nyligen kritiserades polisen i Norrbotten av Justitiekanslern i två ärenden där man lämnat fulla och påverkade personer på gatan istället för att ta in dem i arresten. Anställda i polis och vård i länet som vi talat med menar däremot att ärendena är del av ett större och mer komplext problem om vem som egentligen har ansvaret för omhändertagna.
– Om en anställd vid polisen gör en felaktig vårdbedömning, vilket har hänt, så kan det leda till allvarliga hälsotillstånd eller i värsta fall dödsfall, säger Patrik Hellberg.
Och LOB-relaterade dödsfall har skett – 2010 avled en 37-årig man i arresten i Luleå efter han hamnat i ett diabeteskoma som inte upptäcktes i tid.
– Vi är inte en vårdgivare och har inte samma kunskap som en läkare eller sjuksköterska. Kraftigt påverkade människor bör hanteras av medicinsk expertis som är bättre på att upptäcka när en höggradig berusning övergår till ett tillstånd som kräver sjukvård, säger han.
Frågan bottnar i en oklar ansvarstilldelning som finns i "Lagen om omhändertagande av berusade personer" (LOB). Förenklat så ger lagen polisen möjligheten att omhänderta påverkade och föra dem till arresten om de utgör ett hot mot andra eller föra dem till vård om de utgör ett hot för sig själva. Men om läkare då bedömer att personen inte är i behov av medicinsk vård så kan den berusade lämnas helt åt sitt eget öde efter besöket.
I dagsläget löser varje region dilemmat på eget sätt. Region Västerbotten har tillnyktringsenheter där berusade kan nyktra till. Under 2019 omhändertogs 1479 personer i Västerbotten där 574 personer, 39 procent, tillnyktrade eller fick medicinsk bedömning i sjukvården. I Norrbotten omhändertogs 1229 personer samma år men där finns ingen data från sjukvården.
– Det går knappt att mäta, en försvinnande liten andel tas in till sjukvården. Arresten bör vara sista alternativet. På orter där det finns tillnyktringsplatser så sker allvarliga tillbud inte i lika stor omfattning. Historiskt sett så har polisen i Norrbotten tagit ett väldigt stort ansvar i avsaknad av vårdplatser. Det vore önskvärt att hitta bättre alternativ, säger Patrik Hellberg.
Polisen och vården har samverkansgrupper där frågan diskuteras. Så sent som i oktober förra året skrev polisen i ett yttrande: "Det huvudsakliga vårdansvaret för missbrukare ligger på kommunen och sjukvårdsregionen men någon tydlig organisation för detta finns inte" ... "Prioriteringar och kostnadsskäl är de enda orsaker vi fått angivna för oss om varför denna del i vårdkedjan saknas."
Verksamhetschefen vid akuten på Sunderby sjukhus, Mattias Morin, instämmer i problematiken.
– Det finns brister i omhändertagandet av berusade. En hållbar lösning vore intressant, för så länge det inte finns så landar ärendena ofta också hos oss på akuten.
Han menar att det också innebär en ökad otrygghet för personalen.
– Påverkade personer kräver ofta extra resurser från vår sida och det blir en ökad belastning på akutmottagningen, säger Mattias Morin.
Men att i slutändan handlar om god vård.
– Om det handlar om en tillnyktringsenhet i sjukvårdens regi, det vet jag inte, men vi måste hitta vägar som gör det säkert för individen, säger han.