Regionen har bland annat infört arbetspass på 12,5 timmar, förflyttning till annan ort och omplacering – utan skälig ersättning till medlemmarna, uppger Vårdförbundet. Vårdförbundet anser att möjligheterna inom ordinarie avtal med regionen är uttömda och uppmanar nu arbetsgivaren att ansöka hos SKR om att få aktivera krislägesavtalet.
– Region Norrbotten uttalar sig i media om ansträngningarna med att vårda de växande grupperna med covid-19 som en mycket tuff situation, med personal som ställer upp dygnet runt. Då måste givetvis personalen få ersättning enligt krislägesavtal. Regionen måste ta sitt ansvar, säger Camilla Eriksson Sundberg, ordförande Vårdförbundet Norrbotten.
Regionen begär att personalen gör veckoarbetstider i nivå med krislägesavtalet, men personalen får inte högre ersättning. Vårdförbundet tycker det är oacceptabelt. Förbundet har i flera veckor försökt få gehör för sina krav hos regionen utan att lyckas.
– Det har varit oerhört frustrerande i och med att vi tycker att allt som har förändrats nu under coronakrisen drabbar våra medlemmar svinhårt och att inte få gehör vid förhandlingsbordet är slitsamt som fackförbund. Nu är gränsen nådd för vad våra medlemmar kan tänkas klara av och då vill vi att de aktiverar krislägesavtalet för att åtminstone skälig ekonomisk ersättning ska tillfalla våra medlemmar.
Läget för de som arbetar inom vården är nu tuff, uppger Eriksson Sundberg.
– Situationen nu och även sett någon vecka tillbaka är tuff och vi ser inte att det kommer att bli mindre tufft. Det här kan man se som ett maratonlopp under extremt tuffa väderförhållanden och på bordet ligger det inte någon form av villkorsförbättring vad det ser ut i dagsläget och har inte gjort så på fyra veckor. Vi har sträckt ut handen och förhandlat, men det har inte trillat något tillbaka.
Region Stockholm utlöste krislägesavtalet och Norrbotten kan bli nummer två.
– Det är inte drömscenario att man hamnar i det här läget. Norrbotten är nummer två nu att begära omedelbart utlösande av krislägesavtalet och att våra nummer två är inte bra. I Norrbotten har vi haft tuff kompetensbrist redan innan och i en pandemikris blir det svart på vitt över att kompetensen definitivt inte räcker till nu heller och därmed alla tokiga införanden av nya arbetsplatser och scheman.