50 procent av befolkningen är ganska eller mycket negativt inställda till reklam, vilket ligger i nivå med 2016 års rekordhöga nivåer. Mest negativ är svensken till reklam i e-post.
Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer har sedan 2005 frågat svenska folket om inställningen till reklam. Vid första mätningen var 26 procent negativt inställda till reklam. Sju år senare, 2012, hade andelen ökat till 51 procent, för att 2014 sjunka till 44 procent.
Vid årets mätning är siffran dock uppe i tidigare års toppnivåer och varannan svensk säger sig nu vara negativt inställd till reklam. Anmärkningsvärt är att de mycket negativa har ökat, från 12 procent 2014 till 19 procent 2018. Undergruppen som svarar att de är mest negativt inställda är universitetsutbildade.
De positivt inställda har minskat. 2005 svarade 44 procent att de var ganska eller mycket positiva till reklam. 2018 är siffran nere på 17 procent. De som är mest positiva till reklam är de i ålder 18-29 år, samt 65-79 år och de som endast har en grundskoleutbildning.
– Reklambruset är fortsatt högt i många kanaler, och som konsument översköljs vi av budskap dagligen. Även om vi ser det som positivt att ogillandet inte gått upp mer än senaste mätningen, utan minskat marginellt, är ogillandet på mycket höga nivåer och det är oroväckande att de som är mycket negativa blir fler. Som bransch måste vi ta till oss kritiken och göra än bättre reklam, och nå folk på ett sätt som inte stör, utan faktiskt bidrar med ett mervärde, säger Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig på Sveriges Annonsörer.
Respondenterna fick även ta ställning till i vilken mediekanal man ogillar/gillar reklam. Reklam ogillas i de flesta mediekanaler, men e-post är kanalen som ogillas mest att få reklam i, drygt åtta av tio svarande har kanalen i topp (83 %).
– I GDPR-tider har många mejlkorgar sköljts över, något som troligen kan ha bidragit till reklamtröttheten i kanalen, säger Tero Marjamäki.