Beslutet att införa skyddsstoppet på Nya raketskolan i Kiruna bottnade i att det fanns för få lärare på mellanstadiet och Kiruna kommun behövde då åtminstone fem lärare för att kunna garantera undervisningen för skolans mellanstadieelever.
Lärarnas arbetssituation beskrevs av Lärarförbundets huvudskyddsombud Carina Lidberg som ohållbar på grund av att de fått klasser upp till 45 elever. Lärarna hade inte tid att gå på toaletten, än mindre ta ut sin lagstadgade lunchrast.
– Lärarna har slagit knut på sig själv för många gånger, det går inte längre, sa hon.
Enligt statistik från Skolverket fanns det 19 lärare, sett till heltider på skolan 2021, och strax över hälften av dem hade en lärarlegitimation med ämnesbehörighet i ett ämne. En numerär som skolan inte lyckats alstra till skolstarten 2022.
Även Vittangi skola, som inför förra året hade 32 procent av sina då 11 lärare behöriga, var tvungen att stänga på grund av skyddsstopp i och med bristen på personal.
Den totala lärarbehörigheten ligger på 63 procent i Kirunas skolor men det finns kommuner som har det sämre ställt sett till behörigheten i länet. Gällivare och Jokkmokk har lägst behörighet bland sina lärare och ligger lite mer än 5 procent efter Kiruna när det kommer till lärarbehörigheten. Även Överkalix och Pajala har en lägre lärarbehörighet på sina skolor än Kiruna men där skiljer det drygt 2 procent.
Siffror som enligt Lärarnas Riksförbund talar för att fler skolor i Norrbotten ska kunna komma att hamna i samma situation som skolorna i Kiruna. Det efter att Lärarförbunden uppgett att det finns över 200 grundskolor i Sverige med lägre andel behöriga lärare än Nya Raketskolan.
– Det är inte klokt att vi har så många skolor som saknar legitimerade lärare. Det slår hårt mot eleverna och drabbar såväl skolresultaten som lärares arbetsbelastning. För att långsiktigt komma till rätta med lärarbristen och skapa likvärdiga förutsättningar krävs ett statligt huvudansvar och insatser som gör läraryrket mer attraktivt, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Det finns även kommuner som har en hög behörighet hos sina lärare och de återfinns vid kusten, i form av Luleå och Piteå. Där har skolorna 88,1 respektive 92,2 procent behörighet hos sina lärare.
Likt andelen behöriga lärare skiljer sig även andelen niondeklassare som var behöriga till gymnasiet mellan kommunerna i länet.
Enligt statistik från Skolverket var det 61,5 procent av niondeklassarna i Haparanda som var behöriga till gymnasiets yrkesprogram våren 2022. Medan Övertorneå, Arvidsjaur och Arjeplog hade en andel på närmare 100 procent.
– De kan ha haft bra poäng men saknar du i något utav kärnämnena, då har du inte behörigheten. Samtidigt har vi nu två år i rad sett att vi har haft flera elever som går ut årskurs nio med väldigt låga poäng och det har att göra med hög frånvaro, säger Arja Martinviita, förvaltningschef på barn- och ungdomsförvaltningen i Haparanda.
Även sett till hela Norrbotten har behörigheten bland niondeklassare minskat med 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen som var behöriga till gymnasiets yrkesprogram i år låg på 86,1 procent.
Samtidigt flaggade Lärarförbundet redan år 2020 att det kommer finnas ett stort rekryteringsbehov av lärare i Norrbotten de kommande åren. Något som dels beror på att många lärare saknar behörighet och antalet elever ökar, men även att flera lärare väntas gå i pension de kommande åren.
Då var prognosen att det fanns ett sammanlagt rekryteringsbehov på 1 600 lärare och förskollärare i Norrbotten de närmsta åren och att 13 procent av lärarna i länet var över 60 år.
– Vi flaggade redan 2015. Då fanns det en möjlighet att försöka börja ordna till det här. Men det gjordes inte så stora insatser för att få fler till universitetet som kunde utbilda sig, säger Bo Eriksson, ordförande för Lärarförbundet i Luleå.
Han tror inte att situationen har förändrats och ser annorlunda ut i dag.
– Vi vet att det är ett enormt behov, plus att det är många som har gått i pension tidigare för att de inte orkar, säger Bo Eriksson.