Vägsäkerheten – en ekonomisk fråga

Inga pengar till vägarna förrän tillväxten i landet ökar. Det är bara de allra svåraste passagerna som ses över i den nationella planen.

Foto:

Norrbotten2014-08-09 07:00

De 250 miljoner som är avsatt för den nationella planen kommer bara att räcka till en standardhöjning för de svåraste passagerna på vägarna.

Enligt riksdagsmannen Johan Johansson (M) har de försökt att få till stånd förbättringar på fler områden men att det på grund av låg tillväxt i landet inte finns tillräckligt med pengar.

– Både jag och Krister (Hammarbergh) försöker putta fram frågor men då är det dels en kamp mellan andra infrastrukturprojekt och sen ska det fram nya pengar och då måste vi ha större tillväxt i landet för att få mer pengar att distribuera ut, säger Johan Johansson och fortsätter:

– Det behövs fler personer som jobbar och fler som betalar skatt, jobb och sysselsättning ger pengar till vägarna och järnvägar.

Han menar att det är ett långsiktigt arbete och att de redan har lyckats få med en del i planen, bland annat förstärkningar på E10:an.

– Sen kommer den här planen att revideras på två år och nu börjar nästa vända för att få igenom de som ska gälla i nästa strategiska plan som gäller fram till 2027, säger Johan Johansson.

Men än finns det mycket kvar att göra på både E10:an och E4:an och slutresultatet ligger långt bort. Riksdagsledamoten Krister Hammarberg (M), menar att det kontinuerligt sker förändringar på vägarna och att underhållet har ökat de senaste åren.

– Vi har snarare fått kritik från oppositionen att vi satsat mer på vägarna än järnvägarna. Sen är det ett spel hur mycket ska gå till vägar och till järnvägar utifrån den budget som finns men underhållet är väsentligt och jag har en klar uppfattning att vägarna är viktiga för Norrbotten, säger Krister Hammarbergh.

Men enligt Hammarberg sitter inte felet bara i dåliga vägar och han lägger stort ansvar på trafikanterna. Han menar att majoriteten av olyckorna beror på omdömeslös körning.

– Sen kan vi ju aldrig försäkra oss med säkerhetsåtgärden gentemot stollig bilkörning. De flesta olyckor sker därför att folk kör omdömeslöst. Vi får inte glömma bort vårt eget ansvar som bilförare och respekten till våra medtrafikanter. Det är inte vägens fel om jag gör en livsfarlig omkörning, säger Hammarbergh.

Problemen på E10:an anser han är störst vintertid och han tycker att Trafikverket har en skyldighet att ställa krav på sina entreprenörer när det kommer till snöröjningen.

– Nu när det är barmarksperiod är inte E10:an ett stort problem. Det handlar mer om vintern och dålig sikt.

Trafikverket måste vara klar och tydlig när man upphandlar underhåll och vad man kräver med snöröjningen. Fungerar inte snöröjningen så spelar det ingen roll, ha tydliga krav på entreprenörer så att vägarna snöröjs och får ett vettigt underlag, säger Krister Hammarbergh.

Han har svårt att förstå hur trafikanter inte tycker att det genomförs underhåll av vägarna.

– För de som påstår att det inte händer något på vägarna måste vara blind, det är ju snarare så att människor är irriterade över alla vägarbeten.

Peter Livbom, 32, maskinförare, Persön.

Läsarens röst

Hur tycker du att det fungerar att pendla i Norrbotten?

– När jag jobbade i Kiruna provade jag att ta tåget från Luleå till Kiruna. Men jag blev oftast sen. Det är mycket dålig tillförlitlighet. Jag har inget emot att köra bil, men beläggningen är vansinnigt dålig på sina håll.

Vad behöver göras?

– Man kunde lära sig av LKAB. Deras malmtåg är i princip aldrig sena.

Vems är ansvaret?

– Någon måste våga göra en skattehöjning, om det nu är så att det inte finns pengar. ↔(NSD)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!