Energimyndigheten har tagit fram kortsiktiga prognoser och långsiktiga scenarier på hur energianvändningen kan komma att utvecklas. På kortare sikt fram till 2021 väntas den totala energianvändningen öka från 375 Twh (terawattimmar) till 379 Twh. Ökningen beror huvudsakligen på att det kan krävas mer energi för uppvärmning. Under denna period minskar även energitillförseln, främst beroende på stängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.
I de långsiktiga scenarierna myndigheten tagit fram ser man en ökad energianvändning inom industrisektorn. Där spås även en ökad elektrifiering.
– Det är något som vi har med i scenarierna. Där ser vi en ökad elektrifiering för transportsektorn och för bostads- och servicesektorn med fler serverhallar och mer värmepumpar och inom industrisektorn där den stora saken då är Hybrit, säger Markus Selin, analytiker på Energimyndigheten.
Om SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls initiativ Hybrit, där planen är att ersätta koks och kol i ståltillverkningen med vätgas, slår väl ut och masugnarna konverteras väntas elanvändningen öka med 15 Twh.
I de långsiktiga scenarierna kommer energitillförseln att minska till 2050. Den största orsaken till detta är att kärnkraften antas vara helt avvecklad till 2045. Även energianvändningen väntas minska och det beror främst på att energiförlusterna från kärnkraften försvinner ur den totala energianvändningen. I dag står energiförlusterna från kärnkraften för 20 procent av den totala energianvändningen.
Scenarierna görs av Energimyndigheten vartannat år och de används bland annat som underlag till Sveriges klimatrapportering.
– Det vi vill poängtera att det här är möjliga framtider, men vi gör ingen avvägning av vilken som är den mest troliga, säger Markus Selin.
Riksdagen fattade 2017 beslut om ett klimatpolitiskt ramverk där man satte upp ett antal klimatmål. De huvudsakliga klimatmålen är att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium senast år 2045 ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Undantaget är inrikes flyg som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion och att 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.
– Utmaningen är att få ihop de där målen med en ökad elektrifiering både i fordonsflotta och industri, säger Ida Heintz, energi- och klimatsamordnare på länsstyrelsen.
Region Norrbotten och länsstyrelsen i Norrbotten har arbetat fram en rapport för en ny energi- och klimatstrategi för Norrbotten, tillsammans och i dialog med regionala aktörer. Rapporten har varit ute på remiss och kommer att överlämnas till regeringen i oktober.
Norrbotten har en hög produktion av el och elproduktionen är i dag i stort sett fossilfri. Länet är en även nettoexportör av el.
– I dag producerar vi ett överskott av förnybar el i länet och det är en möjlighet som vi sitter på för att bidra till att nå de nationella energi- och klimatmålen, säger Ida Heintz.