Sverige har officiellt gått med i militäralliansen NATO och nu ska det ett riksdagsbeslut fattas om DCA (Defence cooperation agreement). Avtalet som förhandlats fram med USA ger amerikansk militär tillgång till 17 svenska militärbaser, bland annat de i Vidsel, Kiruna, Boden och Luleå.
DCA-avtalets syfte är att fullgöra de förpliktelser som Natomedlemskapet medför och ska stärka försvaret av Sverige, enligt regeringen.
Men avtalet har inte undgått kritik och debatten har handlat om att det öppnas en möjlighet för att kärnvapen placeras i Sverige. Och att amerikanska trupper ska lyda under amerikansk lag, och inte svensk.
En av de kritiska rösterna kommer från Birger Lahti (V) som är en av åtta riksdagsledamöter från Norrbottens valkrets. Han är ensam i länet om att ställa sig negativ till förslaget.
– Jag kommer rösta emot förslaget och det har vi som parti deklarerat länge. Jag ser inga fördelar med det här utan bara risker, vi tar kraftigt avstånd mot att kärnvapen ska få finnas inom våra gränser. Det är horribelt och det är jättekonstigt att människor inte reagerar mer på det här, säger han.
Fredrik Lundh Sammeli (S) står på motsatt sida och berättar att han kommer rösta ja till DCA-avtalet.
– Jag känner mig trygg med det avtal som förhandlats fram och det kommer bidra till säkerheten och tryggheten i Sverige. Jag tycker det varit en skev debatt om DCA eftersom Sverige kommer äga frågan om vilka krigsmaterial som ska finnas på svenskt territorium, däribland kärnvapen, säger han.
Mattias Karlsson (M) ser det som en självklar– het att riksdagen ska rösta igenom avtalet.
– Det ligger i linje med att vi gått med i Nato och då följer en del skyldigheter. Det är ett avtal vi kommit fram till tillsammans med USA och det kommer stärka vårt försvarssamarbete. Det är otroligt viktigt i den verklighet vi befinner oss i, med krig i vår närhet. Försvarsavtalet med USA kommer stärka Sveriges säkerhet. Norrbotten blir säkrare. Hela Sverige blir säkrare, säger han.
Även Eric Palmqvist (SD) kommer rösta ja.
– Norrbotten blir lättare att försvara då förmågan höjs avsevärt genom utländsk kompetens och materiel. Min primära farhåga med avtalet är slitningar mellan ortsbefolkning och utländska personal vilket förekommer i en del andra länder, men det kan potentiellt bidra till mycket positivt också, säger han.