"Det är som att gå omkring i ett museum", säger Frédéric Forsmark och syftar på att det finns spår av historiska händelser i skogen.
Under sommaren har 19 skogsområden, som kan bli aktuella för reservat, inventerats i länet. Det är något färre än vanligt, då det brukar bli ett 30-tal.
Jägmästare Nils Bodin och biolog Frédéric Forsmark från naturskyddsenheten på länsstyrelsen i Norrbotten är ute i fält, utrustade med varsin väderskyddad surfplatta där en karta finns tillgänglig samt kamera.
Det kan bli flera hundra bilder på en dag.
Med vana ögon söker de av information i skogen, både i stora drag och i små detaljer. De tittar efter ålder på träden och strukturen på skogen. Om det finns många gamla träd i olika storlekar, om skogen är orörd eller påverkad. Och om det finns rödlistade arter knutna till gammelskogen.
Då och då dyker Nils Bodin ner över ett dött träd, eller en stubbe eller något annat och studerar närmare. I detalj.
– Oh, det är brandljud. Den har uppstått när det har brunnit, och den överlevde, säger han om ett träd med en skada på stammen.
Det finns gott om den rödlistade garnlaven. En hotad art.
Vissa träd är draperade av garnlaven, en ganska tunn, lite trasslig hänglav som går i gulgrön ton. Den är en hotad art.
Mycket hänglav, berättar också något om skogen.
– Det är ett bra tecken på att det är en skog med lång skoglig kontinuitet och höga naturvärden, säger Frédéric Forsmark.
Skogen de vandrar igenom den här dagen beskriver de som en typisk naturskog.
– Det här känns lovande, säger Nils Bodin i början av inventeringen.
– Vi vet att det här är ett skyddsvärt område eftersom länsstyrelsen har inventerat området för 20 år sedan, säger Frédéric Forsmark.
I sitt uppdrag med att inventera letar de efter större områden med gammelskog. De jobbar inte med områden under 100 hektar.
Riktlinjerna är att minst 70 procent av ett avgränsat reservatsobjekt ska ha höga naturvärden.
– Ofta ser vi direkt på skogen att det här är en gammal naturskog. Sedan är det bra med belägg, ett kvitto. Ett sådant kvitto är de rödlistade och känsliga naturskogsarterna, som garnlaven, säger Frédéric Forsmark.
– En första utmaning är att kunna identifiera naturvärden inom området och att göra korrekta, jämförbara bedömningar av dess skyddsvärde, säger Nils Bodin.
Det kan bli flera hundra bilder under en dag. Skogen dokumenteras och observationerna blir sedan underlag inför en eventuell reservatsbildning.
Observationerna kan sedan användas som underlag för samtal om eventuell reservatsbildning. Just i det här området som ligger i Bodens kommun och ägs av Fortifikationsverket blir det inte aktuellt, men duon hoppas att den får bevaras som den är ändå.
Under 2023 har det beslutats om elva nya naturreservat, ytterligare tio kan komma att bildas innan året är slut.
Utöver det finns det cirka 100 blivande naturreservat, en process som beskrivs som svår och kan också ta lång tid. I den biten ingår förhandlingar med markägare om själva området. Naturvårdsverket förhandlar med markägare om ekonomisk ersättning för den mark som blir reservat.
Då får inte skogen huggas ned.
– Vi jobbar förutsättningslöst. Vi tittar inte på vem som är markägare, vi tittar på var det finns skyddsvärd skog, säger Frédéric Forsmark.
Hur kommer det sig att ni inte hunnit med lika många inventeringar i år, som tidigare?
– Norrbotten är ett stort län, och här finns dessutom fler och större värdefulla naturområden än i andra län. Vi kartlagt så mycket genom åren att det blir många hundratals områden att jobba med, så vi har svårt att hinna med helt enkelt, säger Nils Bodin.
Hur har det ändrats genom åren, hur man gör bedömningarna?
– Det man märker är att bedömningarna var hårdare för 25 år sedan, när jag började. Då var det framförallt urskogsliknande skog som klassades skyddsvärd. Det har ju sjunkit i takt med att den typen av skogar har minskat, då blir varje liten bit mer och mer värdefull, säger Frédéric Forsmark.
– Kunskapen om de rödlistade och känsliga arternas biologi har också ökat, så vi är bättre på att identifiera naturvärdena i dag, säger han.