Vid årsskiftet uppdagades det att tyska bönder använt djurfoder som innehåller dioxingift i grisuppfödningen. Ett flertal länder stoppade omedelbart importen av tyskt fläskkött. För att väga upp förlusterna från de stängda marknaderna dumpar den tyska industrin sitt fläsk på den svenska marknaden till rekordlåga priser.
Dödsstöten
Nu varnar Lantmännens riksförbund för att priskriget kommer innebära dödsstöten för den svenska grisbonden.
- Jag kan inte sova på nätterna när jag måste ta hand om alla räkningar och se över lånen. Vi har redan sålt av skog för sexsiffriga belopp för att klara oss, säger grisbonden Yvonne Långström.
Hon föder upp slaktsvin på sin gård i Bredåker, utanför Boden, tillsammans med maken Bo och sonen Johan. I tre år har de lyckats få företaget att gå runt trots ett lån på 13 miljoner kronor på gården.
Lägre priser
Nu när marknaden översvämmas av billigt tyskt fläsk så går det sämre - försäljningsvinsterna överstiger inte längre kostnaderna för att föda upp djuren. Familjen upplever att de har blivit fastklämda mellan kostnadskrävande svenska djurskyddslagar och den tuffa globala konkurrensen.
- Med dioxinfläsket från Tyskland trodde jag läget skulle ändras. Att fler skulle vilja köpa svenskt fläsk och att efterfrågan skulle stiga. Det blev ju tvärtom i stället, säger Långström.
Avräkningspriserna, de priser som grisuppfödare får från köparen, sjönk från 11 kronor till 9,65 kronor per kilo.
- Vi skulle behöva priser på minst 14-15 kronor per kilot för att gå runt, säger hon.
Andra bönder talar om förluster uppemot 300 000 kronor per månad.
Vill se ursprung
Grisnäringen har sedan tidigare varit hårt utsatt på grund av höga spannmålspriser och en stark svensk krona. LRF är oroat, men hoppas att ursprungsmärkning på fläskkött kan hjälpa.
- Ursprungsmärkning finns inte i Sverige. Konsumenterna måste få veta var fläskköttet kommer i från. Det är en åtgärd man kan göra utan att störa marknaden. Det här är så allvarligt det någonsin kan bli, säger Nils-Olov Lindfors.
Även charkuterifirman Nyhléns-Hugosons stämmer in.
- Vi kan inte påverka djurskyddslagen ute i Europa utan det bestämmer enskilda länder. Får vi ursprungsmärkning på chark och råvaror så får i alla fall konsumenten bättre chans att välja, säger Mikael Hugoson, vd för företaget.
Hoppas på reglering
Men frågan är om det hjälper bonden Yvonne Långström. Banken hotar redan att kräva tillbaka sitt lån om gården inte börjar gå med vinst.
- Vi riskerar att förlora hela gården och även vårt hem. Vi kommer inte ens klara av resten av året om det fortsätter så här. För att det ska finnas lokala grisuppfödare kvar måste regeringen kliva in, säger Långström.