Tornedalingar vill vara med när rennäringslagen görs om

När en ny rennäringslag utreds har var femte renägare inget att säga till om. "Det här är en fråga om vår existens", säger Eva Kvist, ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund, STR-T.

Renskötsel har bedrivits i generationer även nedanför odlingsgränsen, men när rennäringslagen ses över har gruppen tornedalingar, kväner och lantalaiset ingen representation.

Renskötsel har bedrivits i generationer även nedanför odlingsgränsen, men när rennäringslagen ses över har gruppen tornedalingar, kväner och lantalaiset ingen representation.

Foto: Bertil Sundkvist

Norrbotten2021-11-22 21:00

På måndagen höll de och Svenska kväner-lantalaiset (SK-LT) ett möte i Stockholm med Erik M Runeson som är ordförande för den parlamentariska kommitté som ska se över rennäringslagen.

Utöver ordföranden Eva Kvist deltog Rune Raattamaa från SK-LT och Pajalas tidigare kommunalråd Bengt Niska. Han ingår i sannings- och försoningskommissionen som granskar statens kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Lena Greus från Suijavaara var med för att berätta om konflikten med samebyn som nekat henne bygglov för att hennes stuga och kurser anses störa rennäringen. Det uppmärksammades i riksmedia förra vintern.

– Det gick bra. Vi fick mycket tid, de lyssnade i tre och en halv timme. Vi fick lägga fram hur vi ser på att vara uteslutna och lite av vår historia. Vi har en stark juridisk historia men det finns ingen sammanställd historieskrivning och därför vågar man inte ta tag i det här, säger Eva Kvist.

Runt en femtedel av Norrbottens renägare är med i koncessionssamebyar. 2020 var de 730 stycken. De har inte samma rättigheter som samiska renägare, men renskötsel har bedrivits nedanför odlingsgränsen länge.

– Det är en fråga om vår existens. Rennäringslagen berör markanvändning, jakt och fiske. Det är vårt kulturarv och våra traditioner också och det som gör att vi i många fall lever och verkar här uppe, säger Eva Kvist som tycker att det vore viktigt om historien utreddes först av allt, vilka som kan tillerkännas rättigheter.

När rennäringslagen kom till uppstod motsättningar mellan människor som levt sida vid sida.

– Vi uteslöts redan då. Vi var varken svenskar, finnar eller samer – men likväl hade vi renar, säger Eva Kvist.

– Nu finns en möjlighet för staten att göra om och göra rätt. Därför förstår vi inte varför vi inte får vara med. Det här sker samtidigt som man utreder övergrepp och kränkningar mot kväner och lantalaiset, men med andra handen föser man bort oss.

Kommitténs ordförande har inte makten att ändra utredningens direktiv, det har regeringen. I ett öppet brev till statsministern och näringsministern kräver tornedalingar, kväner och lantalaiset plats runt bordet.

– Vi är inte ute efter att ta någons rättigheter, samerna har rättigheter till renskötsel. Vi vill bara få finnas till och få de rättigheter som historiskt tillhör oss, säger Eva Kvist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!