Renmarkskommittén utreder frågan om fjälljakten och vem som ska upplåta den efter Girjasdomen för tre år sedan.
I juni 2022 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till renmarkskommittén som utreder en ny renskötsellag. I nuläget utreds den infekterade frågan om vem som ska ha rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen och ett delbetänkande ska presenteras för regeringen senast 31 augusti i år. Enligt de nya direktiven ska hänsyn tas inte bara till samernas rättigheter, utan till den övriga lokalbefolkningens och andra invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska, samt till annan näringsverksamhet som skogsbruk och turism.
Den nationella minoriteten tornedalingar nämns specifikt och för drygt två veckor sedan erbjöds Svenska tornedalingars riksförbund, STR-T, att föreslå en representant till kommitténs expertgrupp. De har nu valt att tacka nej till landsbygds- och infrastrukturdepartementets inbjudan.
– Vi accepterar inte representation i expertgruppen utan står fast vid att vi ska ha två platser i sakkunniggruppen. Vi är så starkt berörda, vi är en nationell minoritet och har dessutom missat ett och ett halvt år av den här utredningen, säger verksamhetsledaren Eva Kvist.
Expertgruppen består av 25 personer från olika intresseorganisationer och myndigheter. Några är forskare, däribland Christina Allard som representerar Svenska samernas riksförbund och är biträdande professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Jägareförbundet och Sportfiskarna är kanske de som protesterat högst mot utredningsdirektiven, som de anser har snävat in för mycket på samebyarnas eventuella rätt att upplåta jakt och fiske. En majoritet i riksdagen tvingade förra året regeringen att lägga fram de nya tilläggsdirektiven, men det fick i sin tur kritik av Svenska samernas riksförbund.
Eva Kvist pekar på att expertgruppen mer fått betydelsen att komma med inspel när renmarkskommittén begär det. Att tornedalingarna erbjuds en plats där ser de som ett fortsatt förminskande.
– Vi anser att vi har sakkunskap och att vi är så direkt berörda av det här att vi ska sitta sida vid sida med samerna i den här frågan. Expertgruppen själva har uttryckt att det saknas transparens, att de inte har insyn och inflytande att påverka, säger Eva Kvist.
Det är landsbygds- och infrastrukturdepartementet som bestämmer om kommitténs sammansättning och vilka som ska representeras. Riksförbundet har den 26 januari skickat ett skriftligt svar departementet där de utvecklar varför de tackar nej.
– Vi har inte hittills fått några som helst motargument till det vi lägger fram. Vi ser det som att de är mer eller mindre tvungna att erbjuda oss en plats och att det är en armbågsinbjudan. Det är bra att man insett att man inte kan utesluta oss, men man har inte förstått hur det berör den här minoriteten och våra rättigheter, säger Eva Kvist.
Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson har inte haft synpunkter på sammansättningen. Sekretariatet har svarat departementet att de ser det som naturligt att tornedalingarna representeras i kommittén eftersom de nämns specifikt i tilläggsdirektiven, men de har inte lagt sig i utnämningarna.
Vi har sökt ansvariga på departementet.
"Regeringskansliet har precis mottagit brevet och kommer bereda frågan enligt gällande processer", skriver Sabina Jansson Bernhardsson, pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren, i ett mejl.