Elisabeth Lindberg har arbetat som gymnasielärare i 20 år, före det sju års universitetsstudier. Nu arbetar hon som vårdbiträde, hennes utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar inte den kollektivavtalsenliga lönen.
Socialdemokraten Elisabeth Lindberg är för många känd som regionfullmäktiges tidigare ordförande. I dag är hon ledamot i opposition i regionfullmäktige samt ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Piteå. Vid sidan av de två uppdragen har hon en mängd ytterligare uppdrag inom såväl kommun som region.
– Jag försörjer mig ungefär till 70 procent som politiker. Men under sommaren är det ingen politik, så jag behövde ett sommarjobb. Då var det en självklarhet att jag skulle söka inom äldreomsorgen, säger hon.
Lindberg är utbildad gymnasielärare och jobbade lite extra inom omsorgen när hon studerade. Nu tjänar hon 123 kronor per timme.
– Det är jäkligt mycket jobb för lite pengar, men det är en erfarenhet det också. Jag trivs bra och har fina arbetskompisar. Nu känner jag mig som en i gänget, men när jag först började var det några som var lite frågande till vad jag egentligen gjorde här.
Elisabeth Lindberg berättar att hon tidigare gjort studiebesök på äldrecentrat som politiker.
– Det är lite annorlunda att vara här nu, ha på sig de här blå kläderna och jobba här, konstaterar hon.
Bland politikerkollegorna har reaktionerna också varit lite frågande.
– En del undrar hur jag orkar. Men många tycker också det är bra att "vara i verkligheten". Det behöver man som politiker.
Arbetslivserfarenheten Elisabeth Lindberg nu fått har gett henne flera nya insikter.
Ett problem som Elisabeth Lindberg uppmärksammat är att det inte finns en läkare kopplad till korttidsboendet där hon arbetar.
– Jag kommer ta ett samtal med mina kollegor i socialnämnden till hösten. Det är klart jag ska dela med mig av mina erfarenheter, säger hon och fortsätter.
– Bland annat hade det behövts en läkare kopplad till korttidsboendet, så som det finns i särskilda boenden. Nu måste vi söka till de boendes respektive hälsocentraler till deras läkare där, det är väldigt besvärligt och ställer till det för patienterna.
Hon har varit med om flera tillfällen då hon och hennes kollegor på korttidsboendet bedömt de gamla som alltför sjuka för att vara kvar på korttidsboendet.
– De skickas med ambulans till sjukhuset, men ofta tar det bara några timmar så är de tillbaka här. Det är tragiskt att regionledningen framhärdat i att driva igenom den här omorganisationen mitt i pandemin – med färre vårdplatser som följd.
Enligt Elisabeth Lindberg är det många inte bara inom stab- och stödfunktioner som valt att säga upp sig i samband med genomlysningen, utan även många i vården.
Elisabeth Lindberg (S) och det nuvarande regionrådet Kenneth Backgård (SJVP).
– Vi har tappat 335 anställda i regionen sedan 2019 och jag vet att en stor del av dem är vårdpersonal. Det var inte rätt tillfälle att genomföra en omorganisation mitt i en rasande pandemi, säger Elisabeth Lindberg.
Hon nämner problemen med olösta pass på akuten som ytterligare ett exempel. Innan sommaren saknade regionen personal på 1 000 pass på akuten under sommaren. I dag saknas fortfarande personal på 10–15 pass under veckorna 29–30.
– Man har helt enkelt fått stänga avdelningar och vårdplatser. Det är de gamla som drabbas. Speciellt de som är multisjuka och extra sköra, säger hon.
Elisabeth Lindberg är också ordförande i S-kvinnor Norrbotten.
Men trots långa nattpass och frustration över att de gamla inte läggs in på sjukhus, trivs ändå Elisabeth Lindberg med arbetet som vårdbiträde.
– Det är nåt med det här yrket som gör det förbaskat roligt att gå till jobbet. Det finns en stor trivselfaktor, säger hon.