Små specialdesignade hus med några gemensamhetsbyggnader som är lätta att placera på icke-permanent mark. Det är konceptet för Tiny villages som ska få unga att flytta och skriva sig i Norrbotten.
– Man är intresserad av det här. Det här har vuxit fram ur ett behov och en möjlighet att skapa något nytt för att etablera en ny typ av boendeform. Kan man få det här att fungera i några kommuner rent juridiskt och man ser att det går att etablera, så blir det mycket låga instegskostnader för att kunna bygga det, säger Lars Oscarsson, projektledare Tiny villages, LTU Business.
Idén kommer från Daniel Kangas, intresseorganisationen Kiruna växer, som ser ett behov av bostäder för 20–35-åringar som kommer för att arbeta i industriomställningen eller turismnäringen.
– Den här typen av bostäder är inte bara en snabb lösning utan även en attraktiv lösning för unga människor och särskilt de med ett stort friluftsintresse. Drömmen om Norrland blir bättre om man kan se en minivilla nära naturen jämfört med en andrahandslägenhet på tredje våningen, säger Daniel Kangas.
Ett förprojekt är initierat med LTU Business som projektägare. Om all medfinansiering blir klar så kan förprojektet godkännas i mitten av juni. I början av sommaren 2025 räknar man med att de första småhusen kan börja produceras.
– Ett konventionellt hyreshus tar fem år att etablera, men det här typen av anläggning tar två år med projektering och byggtid. Det finns också fler områden där man kan etablera det på. Genom att det är tillfälligt man kan etablera dessa bostäder på mark där man inte får ha permanent bosättning, säger Lars Oscarsson.
Husen har Attefallsmått, 30 kvadratmeter, 4,15 meter breda och 4 meter höga, för att kunna transporteras på en 0,5 meter hög trailer. Räknat på 50 småhus så blir investeringen 50–70 miljoner kronor, jämfört med mer än 100 miljoner för 50 lägenheter på 40 kvadratmeter i ett flerbostadshus.
– Håller man sig till Attefallsmåtten så finns det en stor andrahandsmarknad. Man kan sälja den till alla villaägare som skulle kunna vilja ha den på tomten, säger Daniel Kangas.
Vad är skillnaden mot de barackboenden som finns vid flera byggarbetsplatser?
– Skillnaden är att man här får en gemensamhetsanläggning. Man kommer också att designa dem så att de blir mer attraktiva och att man då får en annan typ av sammanhållning, säger Lars Oscarsson.
Förhoppningen är att bostäderna ska få de unga att skriva sig på orten och därmed motverka fly-in, fly-out.
– Tankegången med gemensamhetsanläggningen är att skapa en gemenskap. Man skulle också sätta ihop två hus och därmed kan fler personer bo där. I förprojektet ska vi ta reda på om det kan vara ett sätt att få folk att stanna kvar, säger han.
– Även om kommunerna vill att folk ska skriva sig i kommunen så behöver vi också plats för dem som är här några år. Alla kommer inte att vilja skiva sig här men vi vill ändå att de kommer hit. Så man får ha flera perspektiv under förstudien, säger Linn Berglund Pantzare, kommunikationsstrateg, LTU Business.