NSD berättade under måndagen om de plomberingar, taggar, som fästs på fält vilt för att påvisa att de är lagligt skjutna och hur de retar upp jägarkåren.
Läs mer: Taggarna kan vara avgörande
På länsstyrelsen i Norrbotten finns enligt jakthandläggaren Roland Saitzkoff inga åsikter på taggarnas varande eller icke varande.
– Vi som myndighet har inga större synpunkter, utan det är främst polisen som vill ha kvar dem för brottsbekämpning, säger han.
Flera jägare känner sig utpekade som tjuvjägare, då systemet bara finns i Norrbotten. Hur ser du på det?
– Det är klart att då det bara är ett län som har taggar så kan man känna sig utpekad. Men egentligen går det att vända på steken och se det som att vi i Norrbotten inte tolererar tjuvjakt helt enkelt. Tjuvjakt finns i hela landet, säger Roland Saitzkoff.
Svenska Jägareförbundet har under samtal med NSD påpekat att de aldrig får kostnaderna för taggarna redovisade, något som Roland Saitzkoff dementerar.
– De har fått svar på vad det kostar varje gång de frågat. Och när det är tal om det extrajobb som ska utföras av länsstyrelsen för att skicka ut taggarna så handlar det inte om många sekunder per brev som läggs ner i tid, säger Saitzkoff.
Läs mer: Tjuvjakt en mytbildning
För länsstyrelsen kan taggarna, som kostar cirka 100 000 kronor per år att köpa in, bidra till en mer exakt älgförvaltning om antalet illegalt fällda älgar minskar.
– Det är polisen som måste kolla kvantiteten på hur många älgar som skjuts illegalt och lagligt. Och den rapport vi får för att hålla koll på stammen blir då mer sanningsenlig, säger Roland Saitzkoff.