Ivo har fortfarande inte skridit till verket med viteshotet om tio miljoner kronor, som riktades mot Region Norrbotten i februari 2022.
Det är 27 sjukhus i Sverige som granskats av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, och samtliga får kritik för bristande patientsäkerhet.
"Det handlar om utbredd korridorvård, dygnslånga väntetider, läkemedel som inte ges i tid eller inte alls och medicinsk övervakning som inte sker utifrån patientens behov", skriver Ivo i sin delredovisning.
Totalt är det fyra stora sjukhus som förelagts med vite av myndigheten, men trots tydliga direktiv inledningsvis dröjer nu Ivo med ett slutgiltigt besked gällande Sunderby sjukhus. Den 31 maj 2022 skulle regionen ha säkerställt att 90 procent av de patienter på akuten som hade behov av slutenvård, skulle få det inom fyra timmar och Sunderby sjukhus skulle tillhandahålla 180 vårdplatser. Om regionen misslyckades med det, skulle den få betala – men ännu har inte Ivo fattat sitt slutgiltiga beslut om utdömandet av vitet.
Region Uppsala stod inför en liknande situation, men där har regionen valt att överklaga vitesföreläggandet om 20 miljoner kronor till kammarrätten – och fått rätt.
Såhär skriver en presskommunikatör hos Ivo i ett mejl till Norr media, om vitesföreläggandet som riktats mot Region Norrbotten:
"Vitesförelägganden mot Sundsvalls sjukhus och Sunderby sjukhus är under pågående uppföljning från Ivo."
På regionen kämpar chefer och vårdpersonal fortfarande med att lösa vårdplatsbristen, som ofta orsakar kaos på akuten i Sunderbyn. Där har personalen slutat skriva avvikelserapporter när patienter får vänta mer än sex timmar, det är inte ovanligt att väntetiden på akuten är uppåt ett dygn. En patient har dött i väntan på en vårdplats och en annan patient med bröstsmärtor fick vänta på en vårdplats i 23 timmar.
Divisionschefen Moa Bjerner uppger att Region Norrbotten delar Ivos problembeskrivning, men att vidtagna åtgärder haft långt ifrån tillräcklig effekt hittills.
– Vi har problem och de måste vi jobba med. Målet är såklart att bedriva god vård för våra patienter. Det här är ett nationellt problem och vi kan bli skyldiga att betala vite, men den åtgärden kommer inte generera fler vårdplatser, säger hon.
Hittills har regionpolitikerna beslutat om förändringar kring arbetstidsmodeller och en löneöversyn, men det saknas fortfarande personal.
Moa Bjerner är divisionschef för länssjukvård 1 i Region Norrbotten, hon har inte gett upp hoppet om en god och patientsäker vård för Norrbottens befolkning.
– Vi måste fortsätta jobba med lönevillkor, arbetsvillkor och hur vi ska göra det attraktivt att jobba inom avdelningsvården. Vi har en skyldighet att vara en god arbetsgivare men mediebilden påverkar också vår förmåga att rekrytera, säger Moa Bjerner.
I sin delredovisning för Ivo fram omställningen till Nära vård som en möjlig lösning på krisen inom svensk sjukvård.
– Absolut, den omställningen går för långsamt. Vi har de resurser vi har och vi behöver optimera dem, inom sjukhus, mellan sjukhus och mellan sjukhus och primärvård. Alla resurser kanske inte ens ska gå till sjukhuset, även primärvården måste stärkas, säger hon.
Men trots att Region Norrbotten brottats mot skriande personalbrist med bristande patientsäkerhet som följd sedan 2017, har Moa Bjerner hopp om framtiden.
– Att rädda liv är världens mest meningsfulla verksamhet. Här finns det så många drivna, kunniga, roliga och smarta människor som genuint vill att det ska bli bra för befolkningen i Norrbotten. Vi vill alltid leverera den bästa sjukvården vi kan utifrån de resurser vi har, det är värt att kämpa för. Det är ännu mer meningsfullt i ett tufft läge, vi kommer inte ge upp, säger Moa Bjerner.