Andreas Johansson, statsvetare vid LTU, analyserar EU-valet.
– Resultatet i Norrbotten speglar till stor del resultatet i nationella val. Socialdemokraterna är starka, medan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ligger lägre än i riket. Det som är intressant är att Miljöpartiet och Vänstern så tydligt går fram, samtidigt som Sverigedemokraterna backar.
Det säger Andreas Johansson, statsvetare vid Luleå tekniska universitet, i en första kommentar till EU-valet.
SD backar i alla kommuner i Norrbotten jämfört med EU-valet 2019. Trenden med att SD tappar medan Vänstern och Miljöpartiet ökar är tydlig även på nationell nivå.
– Det är trender som går tvärs emot övriga Europa och de är extra tydliga i norra Sverige, där partierna till vänster av tradition är starka. I Norrbotten ser vänstern ut att bli det näst största partiet.
Hur analyserar du detta?
– Det är för tidigt med en fullständig analys. Men för Vänstern har Jonas Sjöstedt sannolikt varit betydelsefull. MP:s ökade stöd och SD:s tapp kan hänga ihop med att klimatfrågorna rangordnats högt, och att invandringen hamnat lågt.
Varför är det så?
– Det kopplar till den politiska agendan och vad EU kan göra. Klimat- och miljöfrågor är centrala på den europeiska nivån.
EU-parlamentet i Strasbourg. Här kan viktiga beslut för Norrbotten, inte minst kopplade till klimatpolitiken, fattas de kommande åren.
Samtidigt som nationalistiska partier och partier på den yttersta högerkanten når stora framgångar i Frankrike, Tyskland och Österrike backar alltså SD i Sverige.
– Det kan finnas fler faktorer än invandringen. Kriget i Ukraina, exempelvis, där SD varit otydliga med sitt stöd. Även avslöjandet kring trollkonton kan spela in.
Är det verkligen bra för Norrbotten att Sverige är med i EU, när vi tycks ha så lite gemensamt med de strömningar som finns i andra delar av Europa och den politik som kan bli resultatet av valet?
– Resultatet speglar medborgarna och demokrati kan vara obekväm. Jag tycker istället att man ska titta på vad högervågen är uttryck för. Det är högst relevant att fundera över utvecklingen och de trender som påverkar Sverige. Det är mer produktivt än att fråga sig om EU är bra eller dåligt.
H2 Green Steel bygger ett stålverk i Boden. Det är exempel på ett projekt som handlar om att tillverka fossilfritt stål, och som till viss del vilar på EU:s utstakade klimatpolitik med utsläppshandel där kolbaserat stål blir dyrare.
Hur kan högervågen påverka Norrbotten? Finns det exempelvis risk för kursändring när det gäller klimatpolitiken, som tunga industriprojekt i norr är beroende av?
– Nationalistiska partier i Europaparlamentet kan absolut påverka Norrbotten. Till exempel genom att minska de överstatliga inslagen och fokuset på sammanhållningsfonder och klimatpolitik, vilket kan påverka Norrbottens industriprojekt och annan regional utveckling negativt. Detta kan leda till försvagade klimatmål och minskat stöd, tillsammans med striktare migrationspolitik som begränsar arbetskraftstillgången.
Samtidigt minskar intresset för EU-valet jämfört med 2019. Då deltog 55,3 procent av de röstberättigade i landet. I år är siffran 50,7. Norrbotten har samma trend, en minskning från drygt 50 till drygt 45 procent.
Sverige gick mot högerströmmen som råder i övriga Europa i EU-valet. Allra störst framgångar hade Vänstern och Miljöpartiet i norra Sverige.
Men historiskt är nivåerna inte speciellt låga. Exempelvis 2004 var valdeltagandet 37,9 procent i Sverige och 36,2 i Norrbotten. Sedan dess har intresset sakta ökat, fram till i år.
– Den stora utmaningen är känd sedan tidigare. Det är avståndet till EU. Lågt valdeltagande kan också spegla att man är nöjd med politiken, men i det här fallet är det inte så. Det är svårt för medborgarna att förstå kopplingen mellan EU-valet i Sverige till det som händer på europeisk nivå.
Att valdeltagandet i Norrbotten är lägre än i riket är ingen överraskning.
– Så brukar det vara. Skärskådar man resultatet ser man att kuststäder som Luleå och Piteå ligger nära rikssnittet medan kommunerna i Tornedalen och inlandet drar ned siffrorna. Det är bland annat långa avstånd, åldrande befolkning och lägre utbildningsnivå/inkomst som ligger bakom det. Haparanda sticker ut, och det är möjligt att det hänger ihop med att många har dubbelt medborgarskap och röstar i Finland i stället.
Haparanda hade Sveriges lägsta valdeltagande vid EU-valet 2019 och tappade ytterligare nästan fem procent i år.
Det svaga intresset är inte helt logiskt, anser Andreas Johansson.
– Norra Sverige är gynnat ekonomiskt. Vi tillhör vinnarna när det gäller att få ta del av strukturpengar. Eftersom vi är en glesbefolkad region, liksom norra Finland, får vi större del av kakan.
Så vi borde vara mer EU-positiva?
– Nja, det har jag inte sagt. Det finns många olika anledningar till att man kan vara skeptisk. Det handlar om vilka värderingar man har.