Vårflod 2023, Övertorneå, Ruskola.
Förra årets vårflod i Torne älv var den värsta på 50 år. Snabb snösmältning i kombination med regn var orsaken till att bland annat Ekobadet i Övertorneå översvämmades och drabbades av stora skador.
Vårfloden kulminerade runt den 20–25 maj.
Årets vinter har varit mycket snörik, men enligt SMHI är det bara normala snömängder i fjällen.
När kommer vårfloden och hur höga flöden blir det? Vädret avgör, enligt SMHI.
– Kanske till och med något mindre än normalt, även om snödjupet varierar. Däremot är det ovanligt mycket snö kvar i inlandet och kusten, säger Bent Göransson, vakthavande hydrolog vid SMHI.
Snömängderna är dock inte den tyngsta faktorn när det gäller risken för översvämning.
– Det är väderutvecklingen som är avgörande. Låt säga att det är kallt någon vecka framåt och sedan hastigt slår om till väldigt varmt i hela länet och att det dessutom kommer regn i närtid, då är det risk för stora vattenmängder väldigt snabbt.
Alltså det som hände i fjol.
Så hur ser det ut i år? Jo nästa vecka blir det kyligare, vilket innebär att avsmältningen kan stoppas upp.
– Det är ännu tidigt att säga något men det ser ut som att ett lågtryck är på väg, med snö och regn. Men det är inga massiva fronter. Det kan fortfarande bli en jämn avsmältning, säger Göransson.
Kajsa Simus paddeltur på väg 99 under vårfloden 2023.
2018: En ispropp orsakar översvämning i Torne älv.
Förr kom vårfloden först och fjällfloden senare, under sommaren. Men de senaste decennierna har fjällfloden tenderat att komma allt tidigare.
Islossningen och vårfloden i Torne älv har dock varit ett evigt orosmoln. För några år sedan gjorde SMHI prognoser, men det har man slutat med.
– Prognoserna kändes för osäkra med de verktyg vi har i dag.
Att Torneälven och Tornedalen är så känslig beror främst på stora uppsamlingsområden för vattenmängderna och mycket bebyggelse i låglänt område, enligt Göransson.
– Det kommer vatten från bland annat Torne träsk och Kilpisjärvi-hållet. Blir det en propp så stiger vattnet snabbt och eftersom det är så pass platt blir det stora områden som översvämmas.
2005: Översvämmning vårflod i Soukolojoki och Korva.
16 maj 1997: Översvämning i Korva. En ispropp orsakade höga flöden.
För Kalix älv och Pite älv med biflöden ser det till viss del annorlunda ut.
– De är inte lika känsliga, även om det givetvis har varit översvämningar genom åren. Exempelvis Ängesån kan få en rejäl vårflod och området runt Överkalix är ganska platt. För Piteälven gäller att avrinningsområdet är relativt smalt vilket begränsar vattenmängderna.
Även skogsälven Råneälven har en rejäl vårflod vissa år. Sjösystemet runt Boden har också drabbats.
När läget blir kritiskt går SMHI ut med varningar.
– Dels har vi mätstationer och dels har vi en prognosmodell som vi jobbar med. Det kan som sagt var gå snabbt men 1-2 dagar innan det blir kritiskt brukar vi kunna få ut varningar om risk för höga flöden.
2010: Vattnet i Råneälven stiger. Den här fastigheten ligger i Gunnarsbyn.
SMHI har ungefär 200 mätstationer i vattendrag runt om i hela Sverige. Dessutom har man ett större antal mätstationer där man samverkar med kraftbolagen, exempelvis vid kraftstationer.
Mätstationer finns exempelvis i Räktforsen i Kalix älv, i Pajala i Torne älv, i Tärendöälven, i Lannavaara i Lainio älv, vid Torne träsk, i sjön Altajärvi söder om Kiruna och i bäcken Abiskojokk.
– Vi försöker ha koll både i stora och små vattendrag, säger Bent Göransson.
SMHI har historiskt sammanställt översvämningar i Sverige. Där ser man att rekordflödet i Torne älv uppmättes 1968 vid Kukkolaforsen. 1922 och 1995 är år med mycket höga flöden. Det senaste decenniet är 2013, 2018 och 2023 år med kraftiga översvämningar.
1995: Även Kalix älv vid Jockfall hade högt flöde.
Bo Johansson, kommunalråd i Älvsbyn, under översvämningen av Piteälven 1995.