Förslaget från skolverket innebär att svenska nationella minoriteter enbart ska läras ut i ämnet samhällskunskap istället för i ämnet svensk historia som i dagsläget. Enligt utbildningsminister Anna Ekström skulle den nya läroplanen vara utvecklat för att lära varje elev kunskaper som är nödvändiga för varje samhällsmedlem. Någonting som inte alla håller med om.
– I grunden är det väldigt dåligt att ta bort urfolket samer i ämnet historia. Det förtryck som funnits, och ännu finns mot samer, är något som bör läras ut och talas om, säger Lars Miguel Utsi, vice styrelseordförande för Sametinget.
Sametinget har skickat in ett remissyttrande till Skolverket och Utsi hoppas att förslaget inte går igenom.
– En stor utmaning jag mött hela mitt liv är att människor inte har så mycket kunskap om det samiska samhället och de förutsättningar vi har idag. Det är svårt att påbörja ett samtal när motparten inte vet historien. Då måste man förklara de grundläggande förutsättningarna och kommer aldrig till problemformuleringen.
Han tror att konsekvenserna av skolverkets förslag kan leda till att samiska barn får det fortsatt svårt i samhället.
– Det kan komma att osynliggöra samiska barns samhällsliv och historia. Man kommer att fortsätta bygga ett samhälle där de samiska frågorna åsidosätts och då får vi ingen bredd eller perspektiv på alla människors mänskliga rättigheter.
Det finns även andra personer som håller med om att detta förslag kommer att osynliggöra samhällsliv och historia.
– Det kan leda till att man måste glömma bort vem man är, säger Anneli Mäkinen, sverigefinsk översättare och skribent.
Hon tycker att det är viktigt att ta upp den kunskapsbrist som finns om minoriteter.
– Det finns en medveten glömska om minoriteter i Sverige, och om detta skulle införas kommer det att glömmas bort ännu mer. Det är väldigt illa.
Det är mycket få personer som tillhör Sveriges nationella minoritetsbefolkningar som är involverade i politik, vilket Anneli Mäkinen tror kan bidra till att dessa minoriteter glöms bort.
– Om de nya generationerna fråntas att lära sig om de svenska nationella minoriteterna, kommer vi äldre behöva förklara och förklara. Det blir vi äldre som får ta en kamp som de yngre egentingen måste föra.
Torun Rudin, tillförordnad avdelningschef på Skolverket, menar att förslaget handlar om att effektivisera arbetet och att timplaneringen måste förbättras.
– Det är alltid en avvägning av kursplanen. Idag får vi signaler om att innehåll riskerar att väljas bort eller prioriterats ned på grund av att lärarna upplever att det har mycket att hantera.
Hon förstår att många kan ha synpunkter på vilket ämne man ska samla lärande av svenska nationella minoriteter under.
Varför ska utbildningen om svenska nationella minoriteter samlas under enbart ett ämne när de lever, precis som majoritetsbefolkningen, i dagens samhälle som man läser om i flera ämnen?
– Det handlar om att samla och förstärka undervisningen. Det är inte så att man inte får prata om olika minoriteters historia i skolan i andra ämnen. Kursplanerna ska lämna utrymme för att färga innehållet efter de önskemål och behov som finns.
Lars Miguel Uti är frustrerad över samtalet mellan Sametinget och Skolverket.
– Det är frustrerande att diskutera balanseringen av timmar på byråkratsvenska när kunskapen är så pass viktig.