KIRUNA
Kultur- och utbildningsnämnden flaggade både i år och i fjol för att de behöver mer pengar för att kunna täcka upp det behov som finns i verksamheten. 2018 gick nämnden med ett underskott på drygt fem miljoner kronor trots ett engångsstöd från Migrationsverket på drygt femton miljoner.
De största anledningarna till underskottet var att kostnaden för stöd för barn- och elever med behov ökat, att förskolor och skolor i byarna kostar för mycket och ett underskott från fristående alternativ och sameskolan.
Inför 2019 behövdes ett tillskott på drygt 32 miljoner kronor enligt nämnden för att klara av verksamheten. Istället beslutade fullmäktige om en minskning på tio miljoner i budgeten, och att Konstmuseet i Norr fick ytterligare fyra miljoner kronor. Således skiljde det 46,2 miljoner mellan det önskade läget från nämnden och nämndens budget inför år 2019 och nu måste nämnden spara ytterligare.
– Det finns inget specifikt förslag på hur, men vi har fått ett sparbeting på drygt sexton miljoner från fullmäktige. Vi ser att verksamheterna inte klarar av att hålla budgeten och att inte går med den verksamheten vi har idag, säger kultur- och utbildningsnämndens ordförande Annica Henelund (C).
Om och hur många anställda som kan komma att beröras av besparingarna kan Henelund inte uttala sig om.
– Det är möjligt att det är personal som blir övertalig eftersom det är vår största kostnad. Alla verksamheterna ska ha möte med kommunens controllers för att se vad som kan göras. Jag kan inte uttala mig om vilken personalgrupp det skulle kunna dra ner på, säger Henelund.
Innan valet var kommunalrådet Gunnar Selberg (C) tydlig med att ett vallöfte var att kommunen skulle satsa på kärnverksamheter, däribland skolan.
Går inte detta emot vallöftet?– Jo, det finns en risk för det och jag hoppas att det inte kommer att behövas. Jag känner själv en oro över sparbetinget de ska verkställa men det ska inte drabba eleverna och absolut inte de svagaste eleverna. När budgeten inte går ihop har vi lagt en minskad ram på alla verksamheter, säger Selberg.
Selberg menar dock att nämnden i Kiruna har väldigt mycket pengar, ungefär 53 miljoner kronor mer än andra jämförbara kommuner till verksamheten.
– 18 miljoner går till en högre lärartäthet, övriga vet vi inte vad de går till och de posterna måste hittas, säger Selberg.