I år har älgarna betesskadat en tiondel av all ungtall i Norrbotten. På sina håll uppgår skadorna till 20 procent. Högt över det mål 2-5 procent som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har antagit. Under fjolåret var skadorna ännu större. Har skogens konung blivit en klimatbov?
Behovet av skogsråvaran ökar inom träindustrin men det växer även fram nya användningsområden som kan göra samhället mindre beroende av fossila bränslen.
– Dessutom binder skogen koldioxid som finns i luften. Då kan vi inte låta älgarna tugga i sig den, säger Torgny Hardselius, ordförande för Norra skogsägarna.
Samtidigt kom det nyligen ett förslag från ArtDatabanken om att rödlista älgen som "nära hotad".
– Det är en preliminär bedömning, säger Lena Tranvik, ställföreträdande chef för artdatabanken.
– Ett av de internationellt fastställda kriterierna för att bedöma en art som utrotningshotad är en kraftigt minskad population, vilket vi har sett hos älgen.
Tranvik säger att förslaget kan upplevas som otydligt. Det bedömms inte vara någon utdöenderisk och den slutgiltiga bedömningen som görs av en expertkommite kan komma att bli annorlunda. Den slutgiltiga bedömningen som kommer våren 2020 blir ett underlag för naturvårdsverkets bedömning av vilka arter som behöver stödinsatser.
– Människan styr ju mycket i naturen och vi bygger in egna problem. Jag tycker inte att vi kan beskylla älgen för klimatproblemen men visst, det är en förvaltningsfråga, säger hon.
– Det är klart att vi inte ska skjuta alla älgar, säger Torgny Hardselius.
– Men de behöver bli färre för att få bukt med problemet. De skadorna vi ser på skogen nu är väldigt dyra, säger han
– Som det ser ut nu äter vi Sveriges dyraste kött när vi äter älg.
Även Roland Saitzkoff på Länsstyrelsen menar att orsaken till betesskadorna är att det finns för mycket älg. Han vill inte gå så långt som att kalla älgen ett klimatproblem men står fast vid att betet hämmar skogens tillväxt.
– Varje tugga gör att trädet växer mindre och det gör att vi inte kan använda det till andra saker, säger han.