Bakgrunden till projektet grundar sig i en omfattande rapport av KPMG, där revisions- och rådgivningsföretaget gjort en översyn av omhändertagandet av barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom inom Region Norrbotten.
– Barn och ungdomar har inte all tid i världen, de behöver få hjälp där de är. Om vi väntar kan problemen försämras, och det innebär att det kommer krävas mer av vårdens insatser, säger Malin Hemphälä, legitimerad psykolog och medicine doktor, som är projektledare för UPH-projektet (Ungas psykiska hälsa) i Region Norrbotten.
Bakgrunden till projektet grundar sig i en översyn av omhändertagandet av barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom inom Region Norrbotten.
Malin Hemphäläs uppdrag är att ta fram ett förslag till hur fler ärenden ska kunna hanteras av primärvården, istället för att slussas direkt till BUP.
Hon har valt att främst fokusera på två delar.
Den ena är att skapa en tydlig väg in till vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Den andra är att se över vårdinsatserna inom primärvården, och förstärka dessa för att primärvården ska kunna ta ett ökat ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa.
I dag finns en barn- och ungdomshälsa inom primärvården i Region Norrbotten. Den servar Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå. Tanken är att den enheten ska byggas ut, erbjuda digitala insatser och täcka alla barn och ungdomar i hela regionen.
Planen är även att dagens BUP-linje, en länsövergripande enhet som tar emot alla nya ärenden till barn- och ungdomspsykiatrin genom telefonrådgivning, remisser och egenvårdsbegäran, istället ska flyttas till primärvården.
– Den blir en väg in för alla. Om du har ett barn med oro eller nedstämdhet så kan du ringa till den linjen och få tips och råd. Man kan göra en bedömning om det finns ett behov av vårdinsatser och på vilken vårdnivå. Den blir som ett nav i hela vårdkedjan för barn och ungdomar.
Tycker du att det är rörigt i dag för vårdnadshavarna att veta var man ska vända sig?
– Ja det tycker jag. Det är inte så lätt att veta och jag tror att många kan uppleva frustration. Jag tror också att många i dag vänder sig till BUP-linjen för det är den som är tydlig, där ser man ett telefonnummer, och en del vet att man ska gå via hälsocentralen. Men det behöver förtydligas, och jag tror att många också upplever att man blir lite bollad mellan olika verksamheter, det vill jag att man ska slippa känna.
Varför behövs det här projektet?
– Främst är det för att vi behöver jobba med tillgänglighet. Vi vill inte att barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska behöva stå i kö och vänta på vård, utan vi vill att det ska finnas större möjligheter till tidiga insatser så man kan få hjälp på en gång. Det ska även bli mer jämlikt i Norrbotten så det inte beror på om jag bor i Luleå eller i Arvidsjaur eller Pajala, man ska få samma möjligheter till vård, säger Malin Hemphälä.
Malin Hemphälä berättar att tanken är att vården ska börja jobba mer med digitala arbetssätt inom regionen. "Vi tittar på att göra en digital plattform. Där man kan söka egenvård-tips och få information om vårdinsatser", säger hon.
Projektet väntas pågå fram till sommaren 2025.
Malin Hemphäläs förhoppning är att det på lång sikt ska leda till att barn och ungdomars psykiska mående förbättras, samt förhindra att de blir allvarligt sjuka och slipper läggas in för slutenvård eller ha långa vårdinstatser inom BUP.
Hon poängterar också att det kommer ta tid innan man kan se resultat av förändringen.
– Men jag hoppas att barn och ungdomar och föräldrar märker att det blir lättare att komma i kontakt med vården, säger Malin Hemphälä.