Lars Karlsson menar det kommer att ske förändringarna för Försvarsmaktens verksamhet i Norrbotten bland annat på grund av regeringens ökade anslag men också ett stundande Natomedlemskap.
Lars Karlsson, överste och chef för norra militärregionen, ryckte för 40 år sen in i Försvarsmakten och under hans tid har hans arbetsplats varit med om stora förändringar.
– Under den perioden när jag började fanns det 32 brigader, 2014 blev jag chef för Norrbottensbrigaden, en av de två återstående brigaderna, säger han.
Sedan ett par år tillbaka har anslagen till försvaret ökat och fler värnpliktiga tar åter plats på de olika förbanden i Norrbotten.
Förändringen beror som vi tidigare uppmärksammat på klimatförändringarna och ett ökat strategiskt intresse för Nordkalotten.
Enligt Lars Karlsson rör det sig om att nya transportleder till och från Asien som skulle kunna korta transporter med 13 dagar. Issmältningen innebär också en förändrad hotbild på Nordkalotten i och med att chansen att störa fartygstrafik ökar i från ryska marinbaser på Kolahalvön.
– Det var viktigt under kalla kriget och nu när det åter är en annan världsbild så är det viktigt igen. USA har inte kvar lika mycket förhandslagrat i Europa som tidigare. Det gör att sjöfartsvägarna blir viktiga att skydda och för Ryssland att hota.
I19 transporterar sig med Herkules till Gotland för en övning. Här kliver de ombord vid F21 i Luleå.
Enligt Lars Karlsson är Sverige är inte det enda landet i de nordligaste delarna där det skett en upprustning. I Norge har man genomfört en liknade upprustning i Finnmark, och Norge är också en av de allierade som både Sverige och Finland skulle ha mest utbyte med i och med att länderna är grannar.
– Vi har övat mycket med Norge men om både Sverige och Finland blir medlemmar i Nato då måste separata försvarsplaner, en finsk, svensk eller norsk koordineras till en och det kommer göras via Nato. Då är vår gräns inte vår egen främsta försvarslinje utan gränsen fortsätter till alliansmedlemmarna. Till exempel skulle ett anfall på Finland vara ett anfall på oss, säger Lars Karlsson.
Utöver den nya gemensamma försvarsplanen så kommer inte samarbetet med Finland att förändras alltför mycket mot hur det ser ut idag.
Värnplikiga på I19 i Boden.
Det gör däremot inte att Sveriges gamla försvarslinjer, till exempel Kalixlinjen, inte är av intresse.
– Terräng förändras inte så mycket. Det är fortfarande vägar, sjöar och vattendrag som ligger där de ligger och det är fortsatt av vikt. Sen kommer jag inte att gå in på hur försvarsplanerna ser ut, för det är hemlig information, säger Lars Karlsson.
En annan aspekt till varför det blir större militär närvaro i Norrbotten är att det är av vikt att soldater har lärt sig hur det är att strida i vinterförhållanden. En aspekt som man måste träna och hålla uppe för att ha koll på förutsättningarna.
Klimatet, den förändrade hotbilden och Sverige och Finlands intresse att gå med i Nato har gjort att norrbottningen också kommer att märka av den militära närvaron på olika sätt. Framförallt är det både på omfattningen och på frekvensen på övningarna som norrbottningen kommer att märka av militariseringen av regionen.
Lars Karlsson menar att norrbottningen kommer att märka av Försvarsmakten mer i framtiden.
Enligt Lars Karlsson handlar övningarna om att de nya grannländerna och ländernas allierade behöver arbeta fram en fungerade plan för att gemensamt kunna försvara sig.
– Tidigare har vi haft en plan med Finland men med Nato har vi hela alliansens styrka i ryggen. Därför måste vi ha en förmåga för att kunna ta upp striden och sen se till att de kan få fram sin militär hit.