Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Under lördagen träffades kvinno- och tjejjourerna i Norrbotten tillsammans med Roks ordförande Jenny Westerstrand på hotell Savoy i centrala Luleå för att mobilisera motstånd mot regeringens åtgärdsprogram som man menar slår hårt mot jourerna.
– Man gör det svårare och svårare för jourerna att verka, säger Jenny Westerstrand.
Hon kritiserar bland annat att kvinnojourernas boenden kommer behöva särskilda tillstånd.
– Varför ska vi ha tillstånd? Vi har en enorm kvalitetssäkrande verksamhet där vi träffas flera gånger om året och utbildar oss.
Westerstrand menar att tillståndet i sig inte bör betyda några större problem men att man klumpas ihop med aktörer som jobbar på annorlunda sätt.
– Man skapar en sorts tankeram där vi görs till likadana som privata boenden. Vi lyssnade på en forskare tidigare på en konferens som visade på att privata boenden är ungefär som vandrarhem eller ibland nästan som vårdinrättningar.
– De privata företagen ser socialtjänsten som sin uppdragsgivare istället för kvinnan, som vi gör. Att hålla på att tjafsa med att vi ska ha tillstånd när de privata samtidigt vinner fruktansvärt mycket mark, det är dumt.
Roks vänder sig även mot att barn ska omhändertas när mamman kommer till jouren, något som kan få kvinnor att strunta i att söka hjälp.
– Det finns jättemycket skuld och skam runt att vara utsatt och att leva med våld som barnen bevittnar. Kvinnor skäms något så in i Norden över det. Så när man säger att man ska göra en utredning kommer många att tveka att komma, säger Jenny Westerstrand.
– Även om du får bo med barnet så är det omhändertaget, att utsätta ett brottsoffer för den inskränkningen är så jäkla grovt.
Kvinnojourerna ställer sig tveksamma till att det föreslås behandlingar för män som utför våld.
– Vi ser inte att det finns forskning som stöder det, man vet inte vad som funkar. Men vad man vet är att när mannen säger att han ska gå i behandling stannar kvinnan för det är precis vad hon har önskat, att han ska ändra sig. Och så funkar inte det och så har hon blivit kvar i ett halvår till. Det är någon sorts falsk förhoppning man ingjuter.
Bland åtgärderna finns även höjda straff för till exempel våldtäkt som Roks är oroade över ska vara för skarpa och således avskräcka domstolarna från att döma våldsutövare.