Per Mikael Utsi, sametinget, sametingsval
Det började redan före jul när plötsligt 177 personer som finns med på Sametingets röstlängd fick brev om att deras platser i röstlängden överklagats. De hade då två veckor på sig att lämna in styrkande kompletteringar innan deras ärenden skulle tas upp i valnämnd och länsstyrelse.
De 177 namnen hade överklagats av Per Mikael Utsi, som själv var ordförande i nämnden fram till och med 2021. När valnämnden tog upp frågan för ett par veckan sedan på sittande möte anmäldes Utsi för jäv men vägrade lämna lokalen. Mötet fick avbrytas och genomföras någon dag senare.
– Vi skulle då behandla alla namnen och tog ett beslut att vi inte skulle uttala oss om de som redan är antagna i röstlängden. Vi lämnade med det över till länsstyrelsen och det känns fantastiskt att de lyssnat på de yttranden valnämnden tidigare lämnat. Det betyder att tidigare valnämnder gjort ett korrekt arbete när de godkänt de namn som redan finns i röstlängden, säger Jennie Granberg som fortsatt menar att den arbetsinsats som krävs i ett dylikt fall är orimlig. Både för Sametinget och länsstyrelsen i Norrbotten.
– Det ska bara vara möjligt för enskild person att överklaga sin egen situation. Det är den rimliga lösningen men då krävs det en lagändring.
177 överklaganden från en enskild person är nytt rekord. Frågan om språktradition i hemmet är den vanligaste orsaken till en överklagan. Länsstyrelsen avslog överklagan för samtliga 177. Totalt behandlades 223 ärenden och 196 blev godkända.
– Det var betydligt fler än det normalt brukar vara. Normalt kanske det handlar om ett 40-50-tal och då handlar det i mycket om människor som avlidit, säger Jenny Blom, chefsjurist på länsstyrelsen.
2021 var 9 226 personer registrerade i röstlängden varav 65 procent avlade sina röster. Jämförelsevis registrerades 5 390 personer vid starten 1993. Intresset ökar och Jokkmokks kommunalråd Henrik Blind (MP) har en liten förklaring till varför allt fler samer vill engagera sig också i det politiska spelet.
– Allt är politik för oss från det vi föds, egentligen. Men visst har Girjasdomen, jakt- och fiskefrågorna, miljö och gruvnäring lyft fram frågor som fler vill vara med och påverka. Vi märker också tydligt att våra röster hörs, det finns en styrka i vår stolthet, konstaterar Henrik Blind.
Varken SSR eller Sametinget är helt nöjda med konsultationsordningen för frågor som rör det samiska folket.
Samtidigt som debatten i Sametinget går vidare in i valtider så har även Sametinget i Norge en liknande debatt kring frågan om röstlängden och dess inskrivna. I Norge är det redan inskrivna som överklagar och vill gå ur, eftersom de inte anser sig vara samer. Det höjs även allt fler röster i Norge för att lägga ner Sametinget.
Sametinget i Norge har 39 ledamöter och både samepolitiska partier och stortingspartier (Sverige har 31 ledamöter och enbart samepolitiska partier och Finland har 21 ledamöter och inga partier).
Sametinget i Norge har en relativt självständig ställning och rennäringsfrågor hanteras av en egen myndighet. De har även en samisk statssekreterare i Stortinget. Här i Sverige är Sametinget både ett folkvalt organ och en statlig myndighet som arbetar med frågor som rör samiska kultur, från markanvändning och renskötsel till kulturarv och bevarande av det samiska språket.