Det menar Maria Stenberg, regionråd (S), och Maria Bergkvist, länschef för röntgenverksamheten.
– Vi försöker vara realister. Vi ser att det nästan inte finns några röntgenläkare i hela Sverige, hur fasiken ska vi då klara de behov som Kirunaborna har? Då måste vi göra förändringar så att vi ska klara deras behov om tre, fyra, fem år, säger Maria Stenberg, regionråd (S).
På onsdagen behandlar regionstyrelsen frågan om hur länets röntgenverksamhet ska organiseras framöver. Enligt beslutsunderlaget finns förutsättningar att avveckla röntgenläkarna i Kiruna och Kalix - tjänstemännen föreslår politikerna att koncentrera den här läkarkompetensen till Sunderbyn, Gällivare och Piteå.
Det här innebär dock inte att röntgenläkarna i Kiruna och Kalix sägs upp.
– På sikt ser vi stora svårigheter att rekrytera dit. Vi vill absolut inte bli av med de radiologer vi har, vi är rädda om varje läkare, men vi måste hitta nya arbetssätt, säger Maria Bergkvist, länschef röntgenverksamheten.
Hon beskriver röntgenverksamheten på Kiruna och Kalix sjukhus som väldigt sårbar eftersom det bara jobbar en röntgenläkare på respektive ort.
– Även om de här läkarna jobbar kvar måste man hitta nya arbetssätt. Man måste ha en verksamhet som klarar av att det inte finns en läkare på plats varje dag, fortsätter Maria Bergkvist.
Maria Stenberg har samma bild.
– Just nu har vi förmånen att ha röntgenläkare på de här två orterna men vi vet att de närmar sig pensionsålder och vi vet att vi inte har några ST-läkare i systemet i Kiruna eller Kalix. Därför behöver vi se hur vi kan utnyttja de här kompetenserna så gott vi bara kan, säger hon.
Om det här huvudsakligen handlar förhålla sig till framtiden, varför har ni räknat på hur mycket pengar som sparas?
– Det finns en del i förslaget som handlar om samjour. Att ha jourverksamhet på andra tider än dagtid är väldigt kostsamt. Gör vi då förändringar i jourkedjorna, inte bara i Kiruna, minskar vi vårt beroende av inhyrd personal, säger Maria Stenberg.
Att minska beroendet av inhyrd personal innebär att pengar sparas.
– Vi har väldigt många jourlinjer inom sjukvårdsorganisationen och när vi försöker ta bort dem - det är klart att det finns pengar i det, fortsätter regionrådet.
Enligt henne är huvudsyftet här dock inte att spara pengar.
Hur ultraljudsfrågan ska lösas är oklart. En extern part ska granska behoven och riktlinjerna för remittering till ultraljud. Hur mycket transportkostnaderna kan öka är även det oklart. Regiondirektören får i uppdrag att se över hela transportorganisationen och i det arbetet kan beräkningar kopplat till röntgenverksamheten ingå, berättar Maria Stenberg.