– Jag blir lite förvånad utifrån hur det motiverar att vi ska aktivera ett krislägesavtal för de trycker på att det är en tuff arbetsmiljö för medlemmarna och våra medarbetare och det är det absolut. Men om man aktiverar ett krislägesavtal då blir det ännu tuffare. Då ska de arbeta betydligt mer än idag inom ramen för det avtalet. Det innebär att det på en månad ska den arbetstid det ytterligare göra motsvarar nästan två normalveckor, säger Daniel Westerberg.
Han menar att arbetsmiljön och återhämtningen för medarbetarna blir sämre om avtalet aktiveras.
– Vi värnar om arbetsmiljön och så länge vi kan hålla oss inom de regler som finns innan vi aktiverar ett krislägesavtal så får våra medarbetare bättre återhämtning och vi tror att det är viktigare för att det ska hålla.
Han fortsätter:
– För krislägesavtalet innebär att vi tummar på skyddsregler kring arbetstider. Arbetstidslagen är bortskriven i krislägesavtalet som ett exempel och det är en skyddslag.
Att personalen vid ett krislägesavtal får en högre ekonomisk ersättning förbättrar inte arbetsmiljön, uppger Westerberg.
– De får en högre ekonomisk ersättning, men hur en ekonomisk ersättning kan ge en bättre arbetsmiljö – det sambandet ser jag inte riktigt. För oss är det viktigt att våra medarbetare får en återhämtning och att det här blir en så hållbar arbetssituation som det möjligen kan bli för vi vet ju inte heller hur lång den här perioden blir, säger förhandlingschefen.