NSD bad vid ett flertal tillfällen att få intervjua näringsministern Annie Lööf om Sveriges gruvpolitik, men hon avböjde. Vi fick i stället drygt femton minuter med Håkan Ekengren som är ansvarig för gruv- och mineralstrategin i Sverige och en av Annie Lööfs närmaste medarbetare.
Prospektering sker i dag i Natura 2000-områden med urskog och renskötselområde – är det rimligt?
– Ja, att göra undersökningar är långt ifrån någon form av industriell verksamhet och då är det rimligt. Att undersöka vad som finns i jorden, skogen eller luften, det tycker vi är befogat.
Är det verkligen bra att det är utländska företag som undersöker om det finns mineraler i marken?
– Det är fullt rimligt, men det är oerhört viktigt att det är kopplat till lagstiftningen, som miljö- och arbetsmiljölagen, och att företagen betalar sociala avgifter. Vi har myndigheter har ansvar för de här bitarna.
– Vi kommer efter årsskiftet att presentera en översyn av minerallagen, och hur vi tänker utveckla och förtydliga delar av den. Till exempel vad som gäller för arbetsplaner, det har funnits kritik kring det.
Är det en konsekvens av att ni anser att gruv- och minerallagstiftningen inte fungerar?
– För något år sedan hade man en utredning som tittade på hur man hanterade arbetsplaner, informationsplikt och liknade. Utredningen byggde på att det tidigare inte funnits något riktigt bra sätt att hantera de bitarna på. Nu jobbar vi vidare internt på regeringskansliet med hur vi ska förbättra de delar som inte fungerat bra.
Finns det förslag på att prospekterings- och gruvbolag ska betala mer skatt till staten?
– Nej, inte i det sammanhanget, skatte- och miljöfrågan är två skilda spår. Oavsett om det är gruvor eller industrier så måste man följa lagar och förordningar och återställa naturen enligt de regelverk som finns. I de fall när verksamhet ska avvecklas vill vi också att bolagen ska vara ansvariga för att det sköts på rätt sätt.
Gruvan i Blaiken – är det en grund till den här förändringen?
– Den gamla miljölagstiftningen som gällde då Blaiken fick sitt tillstånd dög inte, bland annat därför infördes miljöbalken för 13 år sedan med krav på ekonomiska resurser för efterbehandling. Det jag vill säga är, att vi är inte alls nöjda med det historiska exemplet där skattebetalarna får bära kostnaden. Men i dag fungerar det i absoluta majoriteten av fallen bra.
Det finns en oro att utländska bolag ska komma och tömma markerna på mineraler, betala låg skatt och använda sig av utländsk arbetskraft.
– För att du ska kunna lyckas få en gruvdrift kommersiellt gångbar i dag krävs det miljardinvesteringar, det vet vi från Pajala. Det här med att ”flyga in och flyga ut” arbetskraft är något vi inte tror på och arbetar för att undvika genom att bland annat se över hur man ska kunna snabba på bostadsbyggandet i gruvkommuner. Så att man kan arbeta och betala skatt i samma kommun. För att starta en gruva krävs det nära dialog med samhället, politiken och näringarna. Vi vet att man har tuffa ekonomiska förutsättningar i Pajala, så det här med att gruvor är något quick fix- jobb överensstämmer inte med sanningen.
Är rennäringen en prioriterad verksamhet om man jämför med gruvnäringen?
– Ja, det är en prioriterad näringsverksamhet, precis som skogsnäringen och turistnäringen – vi sätter ingen näring mot den andra. Jag har jätterespekt för den kritik och de synpunkter som framförs av rennäringen och vi har en dialog med de som berörs av det här.
– Vi har gett i uppdrag till länsstyrelsen i Norrbotten att ta fram en handlingsplan för att försöka få till en samverkan tidigt i olika processer och det gäller allt från att bygga vägar, sjukhus eller gruvor.
– Jag uppmanar gruv- och prospekteringsföretag, om de ska lyckas och det ska bli bra för alla parter, att ta ansvar för att vara öppna, föra en dialog och ge information.
– När det blir konfrontation i stället för dialog, som i Storuman där två riksintressen vägdes mot varandra och regeringen ska komma till tals, så hanterar vi det från fall till fall.
Så, att rennäringen förlorade i Storuman är inte principiellt sett värdefullt.
– Nej det finns olika saker att avväga och ta hänsyn till. Jag förstår att det finns en rad känslor och argument i det här, men jag hoppas att vi kan jobba med dialog och att gruvan ska samverka med kommunen, det lokala näringslivets intressen och kulturintressen.
Har naturen och icke exploaterade områden ett värde när det ställs mot mineralfyndigheter?
– Allt har ett värde, naturen har ett värde, städer har ett värde, det kan bli avvägningssituationer med hänsyn till olika aspekter och då kan vi sätta ner foten och säga att den ena har företräde mot den andra, som i Storumanfallet. Men regeringens mål är en gruvnäring som är hållbar ekonomiskt, socialt och att den fungerar med andra näringar i det geografiska området.
– Jag vill säga att både i Sverige och utomlands så prospekterar man mycket, men just nu minskar faktiskt prospekteringen med tjugo procent, så trenden är negativ och väldigt få prospekteringar är kopplade till gruvdrift.
– Vi ska inte vara rädda för att titta vad som finns i jorden, få en bild av det och efter två, tre år senare göra allmän information om det.
En kritik är att det sker en rovdrift på gruvor som pågår i Sverige och Norrbotten.
– I dag finns 16 gruvor i drift i Sverige, 14 av dem är igång, 13 av gruvorna är svenska. I Pajala finns ett exempel på en utländsk gruva och det har skötts by the book och varit delaktig i samhällsutvecklingen.
– Jag tycker inte att det är rovdrift utan ansvar. En gruvetablering är inte något du flyttar utanför Sveriges gränser. Vad man i stället säger från kommunens sida i Pajala är att man behöver bygga fler bostäder, få infrastruktur, vårdcentraler och skolor. Det handlar om en kommun som minskat i befolkning under femtio års tid.