Renmarkskommitténs direktiv om att utreda var på statens mark samebyar har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske har kritiserats. En riksdagsmajoritet har också krävt att direktiven kompletteras så att utredarna tar större hänsyn till andra utanför renskötseln.
För två veckor sedan signalerade regeringen för renmarkskommittén att tilläggsdirektiv är på gång och Sametinget ska nu konsulteras om ett utkast från näringsdepartementet.
Vi har tagit del av utkastet och där framgår att hänsyn ska tas till lokalbefolkningen, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, andra invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska, samt näringsverksamhet som skogsbruk och turism.
Men riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) i Luleå gillar inte hur tilläggsdirektivet är skrivet och menar att regeringen behöver formulera sig tydligare utifrån riksdagens intention.
– Jag känner mig efter första läsningen oerhört kritisk. Istället för att utreda rättigheterna väljer man att göra formuleringar om behov i för hög utsträckning. Man pratar om att titta på behoven, men jag menar att de är fastslagna sedan tidigare och att man borde fokusera på att utreda rättigheterna, säger han.
Vilkas rättigheter syftar du på?
– Vad har övriga svenskar för rättigheter till jakt och fiske? Jag ser att Sportfiskarna har vaknat till nu och jägarna har pekat på det tidigare. Sportfiskarna är extremt oroliga för fjällfisket.
Konsekvensen av fler direktiv tror han blir att delbetänkandet inte hinner bli klart i år, utan att valrörelsen kommer emellan och att kommittén under nästa möte i maj kommer att begära mer tid från regeringen.
– Det är rimligt oavsett om det kommer tilläggsdirektiv eller inte. De följder som skulle kunna komma rent allmänt beror lite på hur mycket tid vi får men min bedömning är att vi bör få mellan nio och tolv månader extra för att hantera tilläggsdirektiven.
Utredningstiden står fast och uppdraget ska slutredovisas i sin helhet den 20 maj 2025.
Risken finns att fler samebyar stämmer staten om utredningen drar ut på tiden. Flera kan tänka sig att gå samma väg som Girjas och till exempel har Talma sameby i Kiruna kommun krävt att länsstyrelsen slutar att upplåta jakt och fiske inom samebyns område.
Samernas riksförbunds ordförande Matti Blind Berg, som var ordförande i Girjas under hela rättsprocessen, tycker att det är för tidigt att uttala sig om det. Men han upplever att många är trötta efter mer än tio år av processande, stress och press.
– Det här har svämmat över, det är inte vad det skulle ha varit och det kan ju få konsekvenser, absolut, säger han.
Han säger att Girjas ursprungligen stämde staten för rätten att förvalta småviltsjakten och fisket ovan odlingsgränsen, men att utredningen som skulle handla om det historiska brukandet av marken har svällt till att handla om etnicitet, andra samers och svenskars rätt till jakt och fiske.
– Jag tycker att det här har tagit helt felaktiga proportioner. Man skjuter in sig på fel saker i den här utredningen som skulle utreda möjligheterna för samebyarna att upplåta jakt och fiske. Hur man skulle anpassa dagens lagstiftning till det nya rättsläget efter Girjasdomen. Men nu har det gått politik i det här, nu är det något helt annat, säger Matti Blind Berg.