Enligt rapporten "Svenskarna och internet" finns det omkring en halv miljon svenskar som inte använder internet över huvud taget och ytterligare en halv miljon som inte använder internet dagligen. Totalt innebär det att en miljon står helt eller delvis utanför den digitala världen. Av dem är en klar majoritet, cirka 750 000 personer, över 65 år.
– Det digitala utanförskapet är delvis en generationsfråga, där de äldre har haft och fortfarande har svårare att ta till sig ny teknik, säger Olle Findahl.
Han är professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap och har under de senaste tio åren forskat inom internetanvändning och digitalt utanförskap.
Regeringens bredbandsstrategi har inte kommit så långt som förväntat. En anledning är att många inte är intresserade av att ansluta sig till fiberutbyggnaden, vilket kan leda till att ett område med få intressenter kan hamna helt utanför det digitala samhället.
– I ett avseende kan man tänka sig att de som står utanför kan påverka och bromsa bredbandsutbyggnaden. Det är i små områden där de boende till exempel försöker bilda en fiberförening för att få tillgång till statligt stöd. Då krävs det efterfrågan och betalningsvilja. Är det för många ointresserade kan det vara svårt.
Men det finns fler problematiska aspekter, som de stora kostnaderna för att bygga bredband på landsbygden.
Ett av syftena med regeringens bredbandsmål är att allt fler statliga tjänster numer sköts digitalt och att alla ska ha möjlighet att ta del av dessa, oberoende om man bor i Luleå eller Hovlös.
– Digitalt utanförskap blir ett verkligt utanförskap om samhällets tjänster enbart blir digitala. Därför måste traditionella tjänster med folk som svarar i telefon, besökskontor och traditionell postgång finnas kvar under överskådlig tid, säger Olle Findahl.