Det är välkänt att många virus tar sig in i celler och dödar dem.
– Under lång tid har man tänkt att det här egentligen är ett idealiskt verktyg för att döda cancerceller. Om man bara kan styra viruset, så att det bara tar sig in i cancerceller och dödar cancercellerna, säger Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Annasara Lenman, postdok i Niklas forskargrupp, har upptäckt ett sådant virus. Det är en typ av adenovirus. Det fiffiga som forskarna i Umeå upptäckt är att viruset har "ett spröt", ett fiberprotein, som gör att det binder till en molekyl som är vanlig på cancerceller i hjärnan.
Däremot fastnar viruset inte lika lätt på friska celler eftersom dessa oftast saknar molekylen. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
– Det finns massor av adenovirustyper som har en massa olika egenskaper. Just den här typen, som heter "adenovirus 52", den har en förmåga att binda till en molekyl som heter polysialinsyra, som nästan bara finns på cancerceller i människan, förklarar Annasara Lenman.
Tanken är sedan att viruset ska ta sig in i cancercellen, infektera den och döda den. Det finns redan i dag ett virus som används mot cancerceller. Det handlar om en behandling mot cancer i huvud och hals, men som bara är godkänd i Kina.
– Det finns ett godkänt virus än så länge, men det är många andra som är i Fas 3-prövningar och som förhoppningsvis är på väg att bli godkända, säger Niklas Arnberg.
Det aktuella viruset, adenovirus 52, är mycket ovanligt hos människor. Det upptäcktes i ett amerikanskt forskningslaboratorium i Kalifornien. Forskarna i Umeå studerade viruset för att se vad det har för egenskaper och upptäckte då av en slump att det binder till just den molekyl som är vanlig på cancerceller i hjärnan. Niklas Arnberg säger att det är en fördel att viruset är ovanligt bland människor.
– Det är bra för det betyder att vi människor inte har immunitet mot det. Det betyder att det tar tid immunförsvaret att reagera mot detta virus.
Det här att viruset är ovanligt hos människor, är det risker förenade med det också?
– Man kan inte säga att det är riskfritt, det går inte, utan det kommer att finnas risk förknippat med det här. Eftersom det här viruset inte har hittats hos människor tidigare, utom i en handfull fall, då tyder detta på att det här viruset inte har någon naturlig förmåga att infektera människor.
Forskarna i Umeå samarbetar med forskare i Ungern, Tyskland och Storbritannien. De har kartlagt hur viruset interagerar på atomnivå med molekylen polysialinsyra.
I cancerceller i hjärnan produceras förhållandevis stora mängder av den molekylen. Forskarna vet inte varför det är så. Molekylen förekommer annars nästan bara på hjärnceller under fosterstadiet, då den hjälper till att forma och utveckla hjärnan.
Det aktuella viruset har två fiberproteiner, två "spröt". Det ena binder till polysialinsyra medan det andra har egenskaper som inte är lika önskvärda i det här sammanhanget. Det gör nämligen så att viruset även kan binda till andra celler än cancerceller. Forskarna i Umeå vill därför modifiera viruset genom att klippa bort det andra sprötet med den genetiska saxen CRISPR-Cas.
Nästa steg blir att testa i laboratorium om viruset kan infektera celler som har molekylen polysialinsyra och dödar de cellerna mer effektivt än det dödar celler som saknar polysialinsyra. Det är försök som kommer att pågå i flera år. Nästa steg blir att söka etiskt tillstånd för att testa det på människor. Dit är det minst fem år.