Den kristna påsken firas till åminnelse av Jesu lidande, död och uppståndelse. Genom dessa händelser är den kristna påsken starkt kopplad till den judiska påsken (pesach), vilket också är ursprunget till namnet påsk.
Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på eller efter 21 mars.
Påsktraditionernas ursprung
Påskkärringen är enligt gammal folktro en häxa som flyger på sin kvast till Blåkulla på natten innan skärtorsdagen. Skärtorsdagen är fortfarande den dag då det är vanligast att barn klär ut sig till påskkärringar och går runt och ringer på i kvarteren för att lämna över påskteckningar. I gengäld får de ofta lite godis. Traditionen uppstod förmodligen någon gång i början på 1800-talet.
Påskriset började pyntas med fjädervippor på 1930-talet i Sverige. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Maten på påskaftonen var länge en välkommen festlighet efter fastan. På bordet finns sedan lång tradition rätter med lamm, ägg, sill och lax. Drycker som påskmust eller öl är fortfarande populära.
Påskbrasa tände man på påskaftonskvällen för att skrämma bort påskkärringarna som var på väg hem från Blåkulla.
Påskäggen (både de som fylls med godis och de vanliga äggen som äts) symboliserar liv och uppståndelse. Målade ägg som fylldes med gåvor hade man redan i det gamla Egypten under offerriter för fruktbarhet.
Lammet på påskbordet symboliserar offerlammet i Bibeln och de små gula kycklingarna kommer från tanken att äggen symboliserar liv och uppståndelse. Att man även dekorerar med tuppar anses komma från den strof i Bibeln där Jesus förutspår att Petrus skulle förråda honom "innan tuppen gal tre gånger".
Påskharen är en tysk tradition från början, som numera är stor i USA. Påskharen kommer med påskägg till barnen. Haren symboliserar ocskå pånyttfödelse och fruktbarhet.
Och så här gör grannarna:
Påsk i Norge:
De allra flesta norrmän åker till sin lilla "hytte" i fjällen och där går man på tur, äter Kvikk lunsj (choklad) samt läser "påskekrim" (Norge har en stark fäbless för att läsa just deckare under påsken. Därför ges också de flesta deckare ut strax innan påsk.). En annan norsk tradition under påsken är att åka och shoppa i Sverige (för att det är billigare här) – även kallat Sverigedag eller Harrytur (det sistnämnda anses dock lite vulgärt).
Påsk i Finland:
Barn klär ut sig till Påsktroll (!) och läser ramsan: "Virvon varvon, tuoreeks terveeks, tulevaks vuodeks, vitsa sulle, palkka mulle". (Ris för välgång). I bland lämnar man också över en liten gåva – inte ett påskris men däremot en videkvist. Favoritefterrätten på den finska påskbuffén är en slags pudding gjord på rågmjöl, malt och sirap som kallas Memma.
Påsk i Danmark:
Ska du besöka en dansk familj så tar du med choklad – något man äter i stora mängder under påsken. Annan populär påskförtäring är den traditionella påskölen, lamm och kanske en snaps. Man kan också knåpa ihop en liten dikt och skicka osignerat så att mottagaren får gissa vem den kommer i från (Gaekkebrev). Har du lyckats lämna en ledtråd om vem du är kommer du snart att motta en liten returgåva. (Och, ja – det är oftast choklad).