Sanna Berggren, 36 år, förlorade själv sin bror som var fast i ett missbruk. Det har stärkt henne i hennes övertygelse om att det är fel att försöka straffa människor till drogfrihet.
– I dag lägger polisen stora resurser på att åka runt och plocka in människor som befinner sig på samhällets botten, man ger dem en böteslapp och sen händer inget mer. Resurserna borde gå till att gripa dem som tjänar pengar på narkotikahandeln, säger Sanna Berggren.
Hon vill poängtera skillnaden mellan att avkriminalisera narkotikabruk och legalisera droger.
– Det här handlar om att det inte ska vara olagligt att ha narkotika i blodet. Narkotikan i sig ska fortfarande vara kriminell, polisen ska ha rätt att beslagta droger.
Hon anser att den svenska narkotikapolitiken snarare styrs av moral än av vetenskap.
– Vi har haft den här lagstiftningen sedan 1988, då bestämde man sig för att försöka straffa människor till att göra rätt vägval. I dag har vi bland den högsta narkotikadödligheten i Europa och jag har inte sett särskilt mycket vetenskapligt stöd för att den här politiken verkligen är avskräckande.
2020, som är det senast undersökta året av EU:s drogbyrå EMCDDA, toppade Sverige tillsammans med Finland och Norge dödsstatistiken i EU. I EU dör i genomsnitt 16,7 personer mellan 15–64 år per miljon invånare årligen, i Sverige är motsvarande siffra 73. Drogbyrån understryker dock att uppgifterna måste tolkas med försiktighet och att metodologiska skillnader bör beaktas mellan länder.
Enligt Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndighetens enhet för drogprevention, kan det finnas en underrapportering i andra länder.
– Hur många dödsfall som rapporteras in beror på många faktorer så som hur ofta obduktioner genomförs, hur ofta man gör toxikologiska analyser och vilka substanser man testar för samt hur det kodas och registreras, säger hon.
I Tjeckien och Italien, två länder som avkriminaliserat eget bruk, var siffran åtta 2020.
Sanna Berggren som följt utvecklingen i andra länder som valt att avkriminalisera narkotikabruket, påpekar att det finns belägg för att spridningen av hiv minskar, antalet narkotikarelaterade dödsfall minskar och resurser som kan gå till förebyggande arbete och hälso- och sjukvård frigörs.
Vad tror du det sänder för signaler att avkriminalisera narkotikabruk?
– Det är den vanligaste åsikten jag möts av. Det handlar inte om att göra det mer tillgängligt, utan om att sluta straffa människor för att de intagit en drog. För mig är människovärdet utgångspunkten. Det finns ingen forskning som pekar på att den här åtgärden gör så att narkotika börjar användas mer lättvindigt, säger Sanna Berggren.
Hon fortsätter:
– Om min bror levt i ett samhälle som inte kriminaliserade och stigmatiserade honom för att han hade en beroendeproblematik, tror jag att han haft en chans att vara mer ärlig om sina problem. Han kanske hade haft större möjligheter att må bättre.
Sanna Berggren tror att många människors rädsla för en avkriminalisering bottnar i okunskap.
– Jag tror också att många närstående skulle tjäna på ett samhälle som inte betraktade beroendesjuka som smutsiga.