Sedan 2018 har gruvbolaget Kaunis iron bedrivit gruvdrift i Kaunisvaara, efter att ha tagit över det dagbrott som tidigare öppnades av Northland resources. I gruvan, som ligger cirka två och en halv mil norr om Pajala, bröts det under förra året runt 6,5 miljoner ton järnmalm.
Men gruvan går en osäker framtid till mötes. I oktober ska nämligen bolagets ansökan om nytt tillstånd för gruvverksamhet tas upp vid mark- och miljödomstolen i Umeå.
Det nya tillståndet ska gälla både den nuvarande gruvdriften samt en utökning av verksamheten. Men inför domstolsförhandlingarna har tre myndigheter – länsstyrelsen i Norrbotten, Naturvårdsverket samt Hav- och vattenmyndigheten – yrkat på att den antingen ska avvisas eller avslås.
I Naturvårdsverkets yttrande till domstolen står det bland annat att de kompletteringskrav som Kaunis iron har fått på sin ansökan ”till stor del inte har efterkommits och de påtalade bristerna i allt väsentligt kvarstår”. Något som Klas Dagertun, vd för gruvbolaget, menar är felaktigt.
– Vi har svarat på varenda begäran och tagit in de bästa tänkbara experterna för att ge så bra svar som möjligt, säger Klas Dagertun och fortsätter:
– Då har vi i stället fått kritik för att vår ansökan – som är 8 000 sidor lång – inte är ”överblickbar”. Men den är ju så omfattande eftersom vi har upplevt att myndigheterna kräver det. Så det blir ett moment 22.
Klas Dagertun påtalar att han sätter stort värde på miljöhänsyn och att myndigheterna har en viktig roll i det avseendet. Men han efterfrågar en mer balanserad bedömning – särskilt från länsstyrelsen i Norrbotten.
– De ska arbeta för norrbottningarnas bästa utifrån många perspektiv, inte bara miljöaspekten. De tar ingen hänsyn till att vi har bidragit med hundratals arbetstillfällen och stora skatteintäkter till Pajala. Det är tragiskt, säger Klas Dagertun.
Vad gäller avvägningen mellan miljö och övrig samhällsnytta menar emellertid Johan Antti, länsråd vid länsstyrelsen i Norrbotten, att den inte ska göras inom ramen för den aktuella tillståndsprövningen.
– Det är en miljöprövning. Då tar vi inte hänsyn till var gruvan ligger någonstans, eftersom samma förutsättningar ska gälla i hela Sverige, säger Johan Antti.
Att Klas Dagertun betraktar myndigheterna som till viss del ”aktiviststyrda” ger Johan Antti inte mycket för. I övrigt vill han inte uttala sig särskilt mycket om Kaunis irons tillståndsansökan. Han säger sig förstå att nekat tillstånd skulle ha stora negativa konsekvenser för Pajala, men att det nu är upp till domstolen att avgöra ärendet.
Däremot är Johan Antti tydlig med att han tycker att tillståndsprocessen är för lång och komplicerad. Och på den punkten är han och Klas Dagertun eniga:
– Jag tror att vi har den stora massan på vår sida och att det är viktigt att samhället sätter ner foten. För om tillståndsprocesser alltid ska vara så här komplicerade så kommer det att gå åt skogen med de nya industrisatsningarna här i Norrbotten, säger Klas Dagertun och tillägger:
– Om vi inte får utvidga verksamheten går det inte att investera för framtiden. Då kommer gruvan tids nog att försvinna.
Vi har sökt Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som båda har svarat att de berörda handläggarna inte är tillgängliga för kommentarer.