Befolkningsökningen i kombination med en rad andra faktorer har lett till en alarmerande lärarbrist. Framtidsprognosen visar att tusentals fler lärare kommer att behövas i Norrbotten. I länet är nästan 50 procent av lärarna femtio år eller äldre, och stora pensionsavgångar väntas. Ett annat problem är att den så kallade kvargången och återgången till yrket är förhållandevis låg. Många väljer helt enkelt att lämna yrket. Totalt beräknas runt 50 000 utbildade lärare i landet jobba utanför sektorn.
Enligt Skolverkets beräkningar kommer rekryteringsbehovet i Norrbotten, fram till år 2021, att vara 1900 lärare. I Västerbotten och Norrbotten tillsammans, beräknas rekryteringsbehovet fram till år 2031 vara 12 000 lärare. Examinationsbehovet är än större på grund av att många väljer att jobba med annat efter avlagd examen. Men även om ett tillfredställande antal lärare skulle examineras riskerar det ändå att saknas behörig personal därför att lärarstudierna inte fullt motsvarar behoven. I en rapport från Universitetskanslerämbetet visar utredaren Fredrik Svensson att det i flera ämnen, förutom i svenska och matematik som är de största, förekommer diskrepans mellan hur många lärare som examinerats inom vilket ämne och hur stor del ämnena utgör i elevernas skolgång. Rapporten är tre år gammal, men fortfarande relevant.
– Det finns ämnen i skolan som är lite bortglömda. Ämnen som slöjd och bild och även vissa språk är väldigt små på lärarutbildningen, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.
Ett problem är att det är universiteten själva som dimensionerar lärarutbildningen och att de inte har tillförlitliga prognoser på behovet av lärare inom olika ämnen. Ett annat problem är att det är svårt att utöka en utbildning när man inte vet om det finns intresse att läsa just det ämnet. Enligt Skolverket är det lägst andel behöriga lärare i dans och teater på gymnasiet. Inom grundskolan är det lägst andel behöriga inom ämnet hemkunskap.
Hur tillförlitliga är siffrorna över hur många lärare som behövs?– Framtiden är osäker och man kan aldrig vara helt säker. Men vi skulle behöva 23 700 nybörjare på lärarutbildningarna varje år, nu ligger vi på 15 000. Vi kommer inte kunna lösa lärarbristen på lärarutbildningen. Jag blev själv konfunderad över hur stort behov vi fått och hur vi kunnat skapa detta behov. För att råda bot på problemet skulle var fjärde elev med grundläggande behörighet från gymnasiet behöva påbörja lärarstudier varje år.
En omöjlighet, enligt honom. Istället behöver skolorna anpassa sig efter en ny situation.
Marit Enbuske, skolchef i Luleå kommun, håller med om att det inte är troligt att alla platser kommer att fyllas. Kommunen undersöker nu olika modeller för att frigöra mer undervisningstid för befintliga lärare. Man har exempelvis anställt pedagoger som ska avlasta lärarna.
Hur kommer det se ut i framtiden, kan robotar börja undervisa?– Digitaliseringen innebär möjligheter på olika sätt. Virutal reality gör så att elever kan befinna sig på ett museum i New York. Digitaliseringen kan göra så att elever kan jobba mer självständigt. Men forskning visar att man lär sig bäst tillsammans med andra, så den mänskliga kontakten kommer behövas i skolan.