Region Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt tycker att det vore en bra idé av flera skäl att införliva vattkoppsvaccinet bland de andra vaccin som erbjuds alla barn i Sverige.
Nästan alla svenskar har minnen från barndomen då kroppen täcktes av röda kliande prickar. Spridningen av vattkoppor, en av våra vanligaste infektionssjukdomar, är något som de flesta har en relation till.
Men i många decennier har det funnits vaccin mot viruset.
I oktober 2024 lämnade Folkhälsomyndigheten ett förslag till regeringen att införliva vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Idag ingår elva sjukdomar som mässling, stelkramp och röda hund.
– Jag tycker absolut att vattkoppor borde ingå. Det finns flera skäl, sen handlar det också om att det ska vara jämlik hälso- och sjukvård, säger smittskyddsläkare Anders Nystedt.
Idag kan den som vill vaccinera sitt barn söka sig till privata aktörer och får då betala runt 1700 kronor för en full dos.
– Men det vore bra om det inte bara erbjuds till föräldrar som har ekonomiska resurser att pröjsa.
Sedan 2017 erbjuds det alla finska barn och redan 1995 infördes allmän vaccination i USA något som reducerat vattkoppssmittan i landet med 97 procent enligt Center for Disease Control, CDC.
– Amerikanarna har gått före och började vaccinera brett redan på 80-talet och de har god immunitet i befolkningen, säger Nystedt.
I och med att vi är vana att smittas av vattkoppor, tror du det finns en tveksamhet hos befolkningen?
– Det borde det inte göra, nationellt har vi ett stort förtroende för barnvaccinationsprogrammet.
Nystedt trycker på att vaccinet funnits länge och är väl beprövat.
– Det har funnits i massor av år och man har inte sett några allvarliga biverkningar. Sedan kan man inte jämföra olika vaccin, det är som att jämföra äpplen och bananer.
Att Sverige har tvekat att införliva vattkoppsvaccinet bland de övriga vaccin som erbjuds barn beror bland annat på frågan om det skulle påverka immuniteten hos befolkningen, enligt Nystedt.
– Man har tänkt så här: När barn får vattkoppor som barn då blir man immun livet ut. Det är liksom avklarat och visst man kan få bältros men det är ingen ny infektion utan något som blossar upp i den gamla infektionen.
– Då tänkte man att det fanns en risk att vaccinering kan ge dålig immunitet på sikt. Men i USA, där man vaccinerat i decennier, har man fortsatt god immunitet.
Anders Nystedt menar att det finns två huvudskäl till att det vore bra med vattkoppsvaccin i det nationella vaccinationsprogrammet.
– Den ena indikationen är att barn inte ska behöva bli sjuka. Det är jobbigt och kliar. Kul är det inte, säger han och fortsätter:
– Den andra indikationen, och den kanske man inte vill skryta med lika mycket, är att det kostar väldigt mycket. Vattkoppor är en stor orsak till vård av barn.
Den som insjuknar i vattkoppor är generellt sjuk från 10 dagar upp till tre veckor.
Ur vattkoppssmittan har det sprungit trender som att ordna "vattkoppspartyn" där barn får smittan "avklarad".
– Visst, det är inte fullständigt tokigt resonerat. Det är jättebra att få vattkoppor när man är liten och det är farligt att få vattkoppor när man är vuxen.
Varför är det farligt att som vuxen få vattkoppor?
– Därom tvistar de lärde. Men det som händer är att många som fått komplicerad vattkoppa blir väldigt sjuka. Sjukdomen drabbar nerverna. Vuxna som får vattkoppor blir ganska allvarligt sjuka och kan få exempelvis hjärnhinneinflammation.
Men även den sjukdomen är behandlingsbar.
– Den behandlingen mot herpes- och vattkoppsvirus har vi haft länge. Innan dess var det en sjukdom med inte försumbar dödlighet. Men nu är det väldigt få som avlider i en akut vattkoppsinfektion, säger Nystedt och tillägger:
– Men det är "obra" att få den som vuxen.
Nystedt återvänder till införande av nationell vaccinering mot vattkoppor.
– Kan man få en liten spruta tillsammans med de andra vaccinen och slippa ha vattkoppsparty, slippa ha 10-14 dagar där barnet är sjukt så vore det bra.
Folkhälsomyndigheten lämnade ett förslag till regeringen 2 oktober 2024 om att göra vattkoppsvaccinet till en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Syftet vore att minska sjukdomsbördan och smittspridningen och därmed skydda även särskilt sårbara från exponering. I förslaget framförs också att en minskad sjukdomsbörda skulle bidra till minskade kostnader för samhället. Om ett införande skulle ske så föreslås även en ikappvaccination bland äldre barn upp till 18 år.