Skönhetsindustrin växer så det knakar. Vilka är vinnare, vilka är förlorare? Vi bestämde oss för att skriva om det hela i en ny artikelserie där du får möta både personer som opererat sig och de som utför ingreppen.
Regeringen införde den 1 juli 2021 nya regler för att få bort oseriösa aktörer från skönhetsmarknaden. Reglerna skärptes och lyder nu på detta vis:
￭ Bara läkare, tandläkare och sjuksköterskor med specialistkompetens får utföra skönhetsingrepp. Innan kunde vem som helst öppna salong och ge injektioner som exempelvis förstorade läpparna. Nu krävs legitimation.
￭ Ingreppen likställs med hälso- och sjukvårdsbehandlingar och ställs under tillsyn för Inspektionen av vård och omsorg, IVO. Det innebär att man kan anmäla till IVO om man är missnöjd och till Konsumentverket om personen som utfört behandlingen inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
￭ För att få göra ett skönhetsingrepp ska du ha fyllt 18 år.
￭ Behandlingar får inte genomföras på direkten, betänketid ska finnas om minst 48 timmar mellan konsultation och ingrepp.
Efter att lagen skärptes förra sommaren har IVO fått in cirka 500 anmälningar varav sex kopplade till aktörer i Norrbotten. Just nu granskar IVO en salong i Luleå där en anmälare hävdat att personen som utför ingreppen saknar legitimation samt att droger påträffats i lokalen.
En anmälan om avsaknad av legitimation inkom mot en salong i Kiruna i höstas. IVO kontrollerade då verksamheten och det visade sig att de inte utfördes några injiceringar där, varpå ärendet lades ned.
Hur det går för salongen i Luleå är inte klart än, ärendet är fortfarande pågående hos IVO.
I Konsumentverkets rapport från 2018 framkom att cirka 31 000 svenskar rapporterat komplikationer efter skönhetsbehandlingar från år 2015 till 2018. Enligt Konsumentverket är komplikationer vanligast vid kirurgiskt ingrepp, hårtransplantationer, tandblekningar och piercing.
Konsumentverket har även statistik som visar att det främst är unga kvinnor som gör skönhetsbehandlingar. Enligt verket befinner sig många av dem i en sårbar situation, såsom att de är unga vuxna, personer med svag ekonomi eller människor med mindre konsumenterfarenhet.