För bara ett par år sedan såg polisens hantering av dödligt våld helt annorlunda ut än i dag. Om ett mord inträffade, exempelvis i Övertorneå eller i Boden, så var det den lokala polisen som axlade huvudansvaret för utredningen.
I dag hamnar ansvaret istället på en och samma grupp: gruppen för grova brott i Norrbotten. Alla län har en egen motsvarighet som ett led i att polisens organisation ska likadan ut i hela landet. Men också för att skapa en bättre samlad utredningsförmåga.
– Det finns och det har funnits bra kompetenta utredare i Norrbotten genom alla år. Vi har haft en hög uppklarningsprocent av det dödliga våldet, säger Karin Markaberg, sektionschef för Utredningssektionen i Norrbotten
Skälet till förändringen är polisens nya organisation som trädde i kraft 2015. 21 polismyndigheter upplöstes och bakades ihop till en. Det tragiska mordet på tioåriga Engla Höglund i Dalarna var en starkt bidragande anledning till att organisationen drevs fram. En granskning av Rikspolisstyrelsen slog fast mördaren hade kunnat fångas redan åtta år tidigare – för ett annat mord – om det inte vore för allvarliga systemfel. Resursbrist, bristande samarbete och ett osystematiskt utredningsarbete pekades ut som symptomfel – inte bara för Dalarna – utan för hela organisationens uppbyggnad. Röster höjdes för att polisen skulle omorganiseras för att samarbete bättre – och regeringen lyssnade. Murarna mellan länen revs ned för att skapa en mer enhetlig polis. En myndighet med sju regioner.
Det är bakgrunden till att gruppen för grova brott drog igång i maj 2016. Målet är att samla utredningskompetensen bland tio utredare som jobbar under en chef. Rekryteringen är dock inte klar.
– Vi är ju en ny grupp så det tar sin tid. De flesta kommer från utredningsenheter där man tidigare har handlagt den här typen av ärenden. Så de har erfarenhet från brottstyperna, säger Karin Markaberg.
Poängen är att gruppen ska avlasta lokalpolisområdena från resurs- och tidskrävande utredningar. Såsom dödligt våld, bedrägerier, familjevåld, brott mot barn, utpressningar, grova rån, mordbränder och grova narkotikabrott. Då får lokalpolisen mer tid till att istället lägga krutet på att utreda vardagsbrott, vilket annars blir lidande.
– Nu kan de prioritera den lokala tjuven, inbrottsvågen eller skoterstölden. Det är faktiskt syftet. Vi ska avlasta lokalpolisområdena så att de kan jobba med det som berör dig där du bor.
Men ortspoliser blir inte utestängda från mordutredningar. De sitter på ovärderlig lokalkännedom. Därför finns ett tätt samarbete som gör att det inte går förlorat. Än så länge har gruppen för grova brott utrett två fall av dödligt våld – i Kiruna och Gällivare. Båda fallen har lett till fällande domar.
– Där har vi samverkat med den lokala polisen. De har fortsatt att vara med i utredningen eftersom de sitter på lokalkännedomen.
Gruppen utreder dödligt våld på samma vis som deras syskongrupper i andra län. De följer en och samma handbok: PUG (polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott.).
– Då är det en viss fördel att ha en och samma grupp, jämfört med att upprätthålla den kompetensen på 14 kommuner.
Karin Markaberg poängterar dock att polisen i Norrbotten tidigare har varit flitiga på att följa handboken.
– Vi har till exempel haft Carolinfallet och Bodenfallet och då har de jobbat efter den här metoden.
Samarbetet är mycket enklare i dag eftersom polisen har samma ärendehanteringssystem. Utredningar, poliser och andra resurser kan flyttas smidigt över länsgränserna där brottsligheten behöver dem. Enligt Markaberg har Norrbotten och Västerbotten hjälpt varandra på den korta tid som gruppen för grova brott har funnits.
– Om det blir ett nytt Bodenfall så skulle vi i dag ha mycket lättare att få hjälp från andra delar av regionen.