I nuläget är det i tätorter högst 50 kilometer i timmen som gäller om inte annat är skyltat. Det är den bashastigheten som regeringen tittar på att sänka. Men ute i kommunerna pågår på många håll ett arbete för att förändra hastigheterna. I Kiruna ska en ny trafikplan snart upp i kommunfullmäktige.
– Vår inriktning är att ha 30 i bostadsområden, 40 i stora delar av huvudnätet inom tätorterna där har vi många övergångsställen, och sedan kommer vi ha 60 på vissa sträckningar där trafiksäkerheten möjliggör det, säger Tobias Lustig, trafikingenjör vid Kiruna kommun.
Han säger att det i nuläget är många olika hastighetsbegränsningar i Kiruna, med max 50, 40 och 30, och ambitionen är att skapa sammanhängande områden med samma hastighet. Det är också bestämt från Trafikverkets håll att det blir 80 kilometer i timmen som gäller på nya E10 förbi centrum.
I Luleå har arbetet med att sänka hastigheten i tätbebyggda områden skett successivt de senaste åren.
– Vi har jobbat med det här ett bra tag. Där det är riktigt tätbebyggt och stort behov att färdas över gator är det 30. Så vi har förändrat hastigheten i Luleå centrum och ute i byarna allteftersom. På småvägar i byar och inne i bostadsområdena har vi 30 nästan överallt, men vi är inte riktigt klara med det jobbet ännu, säger Ann Storvall, trafikingenjör vid Luleå kommun.
I Boden har man infört hastighetsbegränsningen 30 i många villaområden samt i centrum. Ett arbete med att se över vad en sänkning av bashastigheten skulle innebära pågår också. I Piteå har man under fjolåret gjort om hela centrum till 40, förutom en mindre sträcka som har 60. Förhoppningen är också att ändra ett område i Hortlax till 40 i år.
Lars Martinell, chef vid NTF i Norrbotten, säger att den största utmaningen för kommuner som sänker hastigheten är att informera tydligt och få folk att acceptera förändringen.
– För att få en acceptans så måste man också förändra trafikmiljön. Så man ser som bilist att det här är en 30-väg eller 40-väg. Jag vet vissa kommuner som sänkt från 70 till 50 utan att göra någon form av förändring på vägen, och då får du aldrig acceptans för det. Där är det skillnad på kommuner och vad man har för resurser också, säger Lars Martinell.