Han trivs bäst ute i naturen, ensam med sin kamera. Det har blivit många dygn i trånga gömslen i väntan på de skygga djuren, gömslen som ibland bara är 2 x 1,5 meter stora.
– Det är underbart och jag ser fram emot varje tillfälle. Jag kan säga att det inte är samme Peter som stiger in i gömslet dag ett, som kommer ut dag tre eller fyra. Det är som en lång meditation som avbryts av adrenalinkickar när djur, som en björn, spatserar framför kameran, säger Peter Rosén.
I dagarna är han aktuell i andra säsongen av tv-serien Fiskarnas rike, tre delar som kan ses på SVT Play. Han är en av cirka tjugo filmare per varje entimmes episod som bidragit med filmsekvenser. När Martin Falklind, som står bakom filmen, ringde och frågade om han ville vara med blev svaret omedelbart ett ja.
– Min uppgift blev att skapa lite magi. Martin Falklind var enormt duktig på att ge mig fria händer. Han är filmare själv och förstår hur en filmare fungerar. Jag fick skicka in en lista på klipp på sådant jag tyckte skulle passa in i den kommande serien. När han såg listan sa han bara – kör.
För Peter Rosén var det extra roligt att få filma för tv-serien då han sett första säsongen och imponerats.
– Jag såg programmen minst fem gånger, jag tyckte att äntligen visar de en svensk naturdokumentär som håller BBC-nivå. Det visar även alla utmärkelser den har fått, bland annat två priser i Cannes, säger han.
Peter Rosén har tidigare filmat för bland andra National geographic, Discovery channel och flera produktioner för SVT.
– Jag jagar aldrig jobb utan de hör av sig till mig. Det kan låta fint med National geographic men det var ändå ganska små jobb åt dem, så jag tycker Fiskarnas rike är det finaste jobb jag fått, med tanke på hur lång tid och den frihet jag fått för att filma, säger han.
Naturintresset väcktes i unga år. Naturfotot kom in 1992 då köpte han sin första systemkamera och åkte till Alaska och fotograferade bland annat fjällräv och vithövdad havsörn.
– Jag var jättestolt över bilderna och visade dem för en gammal naturfilmare, Sven Halling. Så här i efterhand har jag förstått att han var väldigt snäll mot mig, men där startade det. 1995 startade jag första firman inom fotografering, men 1996 kom en forskarkarriär inom miljöforskning emellan då jag började som doktorand vid Umeå universitet, säger Peter Rosén.
– Jag ville bli naturfotograf men lovade min professor att ta en licentiatexamen. Det blev en doktorsexamen och 17 år i slutändan.
När hans äldsta son föddes 2011 kom Peter till ett vägskäl. Tiden räckte inte till både forskning och fotografering.
– Jag kände att jag kommer inte att bli en lycklig pensionär om jag inte vågar ta steget och leva ut min dröm som fotograf. Så 2012, när jag var 42 år, hoppade jag. Jag sa upp mig och har aldrig ångrat mig en sekund sedan dess, säger Peter Rosén, filmaren och fotografen som delar sin tid mellan Gammelstad och Abisko.