Var femte norrbottning har ett BMI över 30 vilket innebär fetma. Över hälften av alla norrbottningar är överviktiga, med ett BMI över 25. Trenden har varit tydlig och sedan 2007, när enkäten Hälsa på lika villkor genomfördes första gången, har övervikt och fetma bara ökat bland norrbottningarna. Men problemen är långt ifrån lokala, fetma ökar i Sverige, i Europa och globalt. Konsekvenserna av etablerad fetma är ökad risk för typ-2 diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Fetma leder helt enkelt till ett kortare liv. Prognoser visar att en pojke som föds i Danderyd i Stockholm förväntas leva åtta år längre än en pojke som föds i Norrbotten, skriver Region Norrbotten på sin hemsida. 2007 fanns en målsättning inom dåvarande landstinget att Norrbotten skulle bli bäst i landet gällande övervikt och fetma. Regionen har sedan 2012 ett folkhälsocentrum och som bland annat har som uppdrag att utbilda sjukvårdspersonal i metoder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Regionen erbjuder också sedan 2014 hälsosamtal till 30, 40, 50- och 60-åringar. Men inget har fått övervikts- och fetmakurvan att vända åt rätt håll.
Varför hjälper inget?
– Vi lever på ett annat sätt idag än förr. Det är flera faktorer som spelar in och vi måste börja med barnen. Just nu försöker vi stimulera aktiva skoltransporter tillsammans med LTU. Att barn ska cykla och gå till skolan i högre utsträckning, säger Margareta Eriksson, folkhälsostrateg vid Region Norrbotten.
– Kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet har ökat och det är viktigt att se helheten, att barnen också har en skolmiljö som främjar rörelse och en aktiv fritid. Exempelvis har vissa skolor infört pulstäning eller liknade för att öka aktivitetsnivån och elevernas välbefinnande.
20 procent av norrbottningarna i landet är feta. I hela landet rör det sig om 15 procent. Men på många sätt är inte Norrbotten sämre än resten av Sverige.
– Vi rör oss inte så mycket mindre än övriga Sverige och vissa sjukdomskurvor pekar åt rätt håll. Men det svåra är vardagsmotionen, vi har relativt många människor som är fysiskt aktiva på fritiden men det är svårt att kompensera för den bristande vardagsrörelsen och ökande stillasittandet. Det ökade välståndet och teknikutvecklingen har som baksida att vi behöver röra oss allt minde, barn såväl som vuxna, säger Margareta Eriksson.
Världshälso-organisationen (WHO) har tagit fram en europeisk handlingsplan för 2015-2020 med syfte att minska bördan som orsakas av dålig kost och hälsa. Men det är ett långsiktigt arbete och innebär stora samhällsförändringar. Utmaningen ligger i att vända något som är jobbigt och svårt – att vardagsmotionera mer och äta bättre kost – till att vara enkelt och kul. Om pengarna och tiden är begränsade är det lättare att välja första bästa halvfabrikat i mathyllan och om barnen är griniga är det lättare att trösta med godis än med spenat.
– De flesta har det bra i det här landet och kan handla vad de vill när de vill. Vi kan äta godsaker ofta och har råd att göra det. Vi har helt enkelt svårt att värja oss mot utbudet, säger Margareta Eriksson.
– De finns givetvis de som har det sämre ekonomiskt och då har ju exempelvis priset på frukt och grönsaker och nyttig mat av betydelse. Är det dyrt måste man kanske avstå. Är ”skräpmaten” billigare kan det bli alternativet.
Och även om mattrender som långkok kommer och går är det knappast många som låter högreven gotta sig i timtal varenda dag i veckan.
I våras antogs ett 118-punktsprogram för att förbättra folkhälsan i Norrbotten finns ett stort antal åtgärder som planeras fram till 2022. Bland annat vill regionen att fler, i synnerhet män, ska äta frukt och grönt. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av frukt och grön på 500 gram.
– Men få når ens det, fast det inte är svårt att göra. Två-tre frukter och en näve grönsaker till lunch och middag så är du uppe i 500 gram.
Att stoppa i sig i mer frukt framstår som en enkel sak att göra för att förbättra sin hälsa – men när frukten kanske är dyrare (och inte lika god) som en läsk blir valet ofta det senare. Folkhälsocentrum i Norrbotten har nyligen anställt en dietist som bland annat kommer att arbeta med en fortbildning av vårdpersonalen.
– Satsningen är för att kunna utbilda övrig personal om just matvanor och kost för att stärka den kompetensen i sjukvården.