Genom att åka runt i landet med en vibrationssensor inbyggd i en smartphone har Riksförbundet M Sverige kartlagt skicket på 20 000 mil svenska vägar. Mätningen visar att högst andel dåliga vägar finns i Norrbotten, följt av Västerbotten. Samtidigt visar statistik över vägtrafikolyckor att antalet omkomna per 100 000 invånare är högst i Norrbotten, följt av Jämtland, sett över tio år.
– Olycksstatistiken skiljer sig stort utifrån var i landet man befinner sig. Vägunderhållet menar vi är bland de viktigaste orsakerna, säger Tony Gunnarsson.
Han hänvisar till att största risken att dö i trafiken statistiskt är på 70- och 80-vägar och där det saknas mitträcke och viltstängsel:
– 90-, 100- och 110-vägar har en annan underhållsstandard.
Dåliga vägar är enligt honom inte bara skumpiga och obekväma, utan direkt farliga:
– Vid ojämnt underlag får däcken sämre grepp. Det ger också en vaggande effekt som skapar högre dåsighet och ökad olycksrisk.
På sikt menar Tony Gunnarsson dessutom att vägstandarden lär bli ännu sämre, med försämrad trafiksäkerhet och längre körtider som följd.
– Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 25 miljarder kronor och tvingas fokusera på att upprätthålla funktionaliteten. Då prioriterar man förstås de största och högst trafikerade vägarna. Det drabbar landsbygdens vägar.