I jämställda länder så som Finland, Sverige och Norge väljer kvinnor bort yrken som genererar högre lön. Detta är särskilt tydligt i Norrbotten som har en ovanligt könssegregerad arbetsmarknad. Fenemonet är beforskat och brukar kallas för "gender equality paradox". I en nypublicerad studie från Leeds Beckett university kunde man se att Sverige var ett av de länder där lägst andel kvinnor studerar inom så kallade stem-ämnen. Det vill säga teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik. I exempelvis Turkiet, Tunisien, Albanien och Algeriet tog en större andel kvinnor examen i dessa ämnen. Detta trots att Sverige rankas på femte plats i världen vad gäller jämställdhet och Albanien på plats 38.
Den största anledningen till detta menar forskarna är att kvinnor inte gillar dessa ämnen lika mycket som andra ämnen, och i länder med hög välfärd är det inte förenat med lika stor risk att välja efter intresse. Mönstret går att skönja även i Norrbotten, både på LTU och på gymnasiet. På LTU tog 243 män civilingenjörsexamen eller högskoleingenjör-examen år 2016/2017, medan antalet kvinnor var 118. På civilingenjörsutbildningen har männen varit nästan dubbelt så många under många år. På gymnasiet är dock naturvetenskapsprogrammet det enda programmet med jämn könsfördelning men resterande program är inte jämt könsfördelade.
The gender equality paradox handlar också om hur stor andel kvinnor som har ledande positioner på arbetsmarknaden. Enligt siffror från Länsstyrelsen i Norrbotten besatt kvinnor endast 37 procent av alla högre tjänstemannapositioner i länet år 2015. Av de allra högsta positionerna fanns bara 21 procent kvinnor år 2015. År 2015 i Norrbotten hade kvinnor 80,7 procent av männens lön i medelinkomst. I listan från 2017 på vilka som tjänar mest i Luleå kommun var 9 av tio män.
Katarina Sandling Jonsson jobbar på Länsstyrelsens jämställdhetsenhet och hon säger att ojämställdhet föder ohälsa. Norrbotten är ett arbetssegregerat län där kvinnor framför allt jobbar inom det offentliga med sjukvård eller vård och omsorg. Och kvinnor har sämre hälsa.
– Vi ser ju att människor i norrbotten har en negativ hälsoutveckling och mår inte bra. Vi har höga självmordstal och hög alkoholkonsumtion. Om vi inte jobbar med normkritik och värden kommer vi ha inlåsningseffekter. Det är inte dåligt om man gör ett val för att man verkligen vill något, men om man gör det utifrån det kön vi tror vi måste ha är det dåligt.
Hon säger att kvinnor, trots att de generellt har högre utbildning än män, har sämre hälsa än män med lite lägre utbildning och det tror hon har att göra med det ojämnställda föräldraskapet.
– Jämställt föräldraskap är det viktigaste som finns både för barn och föräldrar. Om barnet kan ligga på pappans bröst likväl som på mamman så blir barnet smartare och utvecklas bättre och det beror på att de får fler möjligheter.