När regeringen för en och en halv vecka sedan beslutade om en tidigarelagd byggstart för Norrbotniabanans sträckning mellan Dåva och Skellefteå jublade Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair.
– Oerhört positivt. Nu tidigarelägger man byggstarten med minst ett år. Vi har jobbat väldigt mycket för att trycka tillbaka byggstarten och nu sker det, säger Elisabeth Sinclair.
– Beslutet är mer ett kvitto på att projektet är så moget att det kan ingå i den perioden, men i praktiken är det varken tidigare- eller senarelagt, säger Lars Bergdahl, projektchef vid Trafikverket.
I den nationella transportplanen finns sju miljarder kronor avsatt för Norrbotniabanan till Skellefteå och med byggstart 2024. I och med regeringens nya beslut tidigareläggs byggstarten för sträckan Dåva–Skellefteå till 2023.
– Det här beslutet fick mig att se bortom corona. Det är jätteviktigt att få hjulen att snurra och det kan kanske skapa 8 000 till 10 000 årsarbeten innan det är klart, säger Elisabeth Sinclair.
Omkring 13 miljarder kommer det att kosta fram till Skellefteå. Ett projekt som kan få positiva effekter på ekonomin i landet efter nedgången på grund av coronakrisen.
"Infrastrukturprojekt är effektiva för att stimulera ekonomin och behovet av Norrbotniabanan är stort. Vi vet av erfarenhet att det tar tid att planera nya infrastrukturprojekt. Därför är det viktigt genomföra redan beslutade infrastrukturprojekt som Norrbotniabanan, både för att motverka krisen och undvika att förvärra den", svarar finansminister Magdalena Andersson (S) i ett mejl.
Men Jerry Blomberg, lektor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, är inte lika optimistisk.
– Sett ur coronaperspektiv är jag tveksam om det har någon större betydelse annat än som psykologiskt glädjebesked. Rent realekonomiskt vet jag inte om det här kommer att få någon effekt på ekonomin annat än om krisen blir väldigt långvarig. Det tar ett tag innan man kommer i gång och så tar det ännu längre innan spridningseffekterna börjar slå igenom, säger Jerry Blomberg.
För sträckan Skellefteå–Luleå har Trafikverket sökt EU-pengar för att göra förberedande studier inför en tillåtlighetsprövning. Sträckan finns inte med i den nationella transportplanen. Besked om pengarna beviljas kommer i början av juli.