"Norrbotten har varit en attraktiv plats för industrietableringar för att vi har en stor, förnybar och fossilfri elproduktion, med stabil och billig el. Om vi tappade den konkurrensfördelen, finns risken att industrietableringarna sker någon annanstans i stället", säger Ida Karkiainen (S).
Den borgerliga regeringen och SD vill att Sverige på sikt blir ett samlat elprisområde, bland annat mot bakgrund av att elpriserna generellt är mycket högre i södra Sverige än i norra.
Experter som Bengt Ekenstierna, analytiker i energibranschen, har tidigare varnat för att detta medför att elpriserna i norr skulle kunna fördubblas och oron är stor inom såväl näringslivet som hos privatpersoner över effekterna.
Förra civilministern Ida Karkiainen (S) från Haparanda har därför ställt en skriftlig fråga i riksdagen till den nytillträdda energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) om hur hon tänker agera nu.
– Har regeringen en tidsplan rörande elprisområdena? Vi behöver få klargörande besked nu.
Karkiainen ser inte minst stora bekymmer vad gäller den pågående industriboomen i norra Sverige.
– Det här har varit en attraktiv plats för industrietableringar just för att vi har en stor, förnybar och fossilfri elproduktion, med stabil och billig el. Om vi tappade den konkurrensfördelen, finns risken att industrietableringarna sker någon annanstans i stället.
Även redan pågående jätteinvesteringar, som LKAB:s Hybritprojekt, H2 Green Steel och SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion, skulle hotas, menar Karkiainen.
– Alla har gjort kalkyler över vad projekten kostar och vilka elpriser som gäller och då har man inte räknat med att Sverige ska bli ett enda elprisområde med i värsta fall en dubblering av priserna.
Stefan Savonen, LKAB:s koncernansvarige chef för klimat och energi, har tidigare nyanserat bilden och menar att regeringen inte slår samman elprisområdena innan en fullgod elproduktion har kommit i gång i södra Sverige.
Men Ida Karkiainen är skeptisk till att den processen sker på allvar, med tanke på att nuvarande regering enligt henne fokuserar för ensidigt på kärnkraften – på bekostnad av vindkraften.
– Regeringen sätter stopp för den lösning som snabbast hade kunnat ge mer elproduktion i södra Sverige, nämligen vindkraften. S-regeringen hade uppemot 60 terrawattimmar i prövningar vad gäller havsbaserad vindkraft och andra etableringar men nu satsar högerregeringen alla kort på kärnkraften.
Den borgerliga regeringen, med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), vill att Sverige på sikt blir ett samlat elprisområde, vilket ennligt forskare kan innebära en dubblering av elpriserna i norr.
Därför befarar Karkiainen att regeringen vill samla landet i ett elprisområde innan flaskhalsarna i distributionsnätet har försvunnit.
– I så fall tvingas vi ta ett ännu större ansvar för landets energiförsörjning, bara för att inte moderatledda kommuner i Skåne vill bygga ut havsbaserad vindkraft. Risken, precis som forskarna varnar för, är stor att norra Sverige får betala notan.
Hon anklagar högerregeringen och SD för att aktivt motarbeta en ökad vindkraftproduktion, bland annat apropå att subventionerna för anslutningar till elnäten har slopats för vindkraftbolagen.
– Vindkraften kan lösa energiförsörjningen här och nu men i stället skickar regeringen ut skeptiska signaler, vilket riskerar att ytterligare försena en utjämnad elproduktion. Regeringens vaga besked skapar stor osäkerhet.
Hade inte din egen S-regering kunnat göra mer för att säkra upp elproduktionen i hela landet under era åtta år vid makten?
– Vi jobbade intensivt med energifrågorna, sa att vi behöver öka produktionen på alla energislag. Dessutom klubbade vi en strategi för en utökad havsbaserad vindkraft, med snabbare handläggning av ärendena. Vi låg också på länsstyrelserna om att skynda på tillståndsprövningarna.
De skenande elpriserna under året har aktualiserat frågan om utbyggd kärnkraft i Sverige men Ida Karkiainen (S) är skeptisk. "Kärnkraften är inte svaret på att ge människor en billigare elräkning. Den löser inte energibehoven här och nu", säger Karkiainen.
Däremot talade inte S-regeringen mycket om att underlätta för den nya generationens kärnkraft med små modulära reaktorer och inte heller i dag vill Ida Karkiainen (S) öppna för att SMR behövs i Norrbotten.
– Vi har en stor elproduktion i form av vattenkraft och vindkraft i dag. Därför ser jag inte att kärnkraften är den första lösningen på att lösa framtidens energibehov.
Hon tar även Frankrike som exempel på hur elpriserna har skenat, trots en omfattande kärnkraftsproduktion där.
– Kärnkraften är inte svaret på att ge människor en billigare elräkning. Den löser inte energibehoven här och nu.
Men Ida Karkiainen (S) vill också ställa minister Ebba Busch (KD) till svars för förslaget om högkostnadsskydd för höga elpriser som lämnar norra Sveriges hushåll och företag utan stöd.
– Att lämna halva Sverige utanför visar hur ensidigt regeringen tittar på elpriserna. Visst har vi haft låga elpriser här men i vissa perioder har det varit lika högt som i södra Sverige. Dessutom har vi generellt högre elnätsavgifter i norra Sverige, beroende på att det är glesare mellan husen här, med färre nätanvändare.
Hon menar också att elkonsumenter i norr drabbar av andra fördyringar utan kompensation, apropå mörker och kallare klimat.
– Nyligen var det 9 minusgrader i Gällivare och 13 plusgrader i södra Sverige. Detta påverkar givetvis elanvändningen också.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har hittills inte närmare velat kommentera regeringens plan på att slå samman Sverige till ett enda elprisområde.
Samtidigt påminner Ida Karkiainen (S) om att regeringen inte har några statsråd hemmahörande norr om Borlänge.
– Det syns i den politik som de levererar nu och i den budget som har lagts. Svårt att sätta sig in i villkoren häruppe med en så total avsaknad av människor från norr, säger riksdagsledamoten från Haparanda.
Vi har förgäves sökt kommentarer från minister Ebba Busch (KD) som formellt har tio dagar på sig att i riksdagen besvara Ida Karkianens skriftliga frågor rörande energipolitiken.