Sameprofiler om länsrådet: "Antti får bära hundhuvudet"

Länsrådet Johan Antti offrades av regeringen på grund av de infekterade gruvprocesserna – inte minst rörande Kallak. Det menar företrädare inom Sametinget. "Han fick bära hundhuvudet", säger Jan Rannerud, styrelseledamot för Skogssamerna.

"Jag har uppfattat Johan Antti som saklig och neutral. Men han köper inte argumenten innan han har alla fakta. Även vi har upplevt honom som 'paragrafryttare' men det är okej så länge länsstyrelsen följer regelverket", säger Jan Rannerud, partiledare för Skogssamerna.

"Jag har uppfattat Johan Antti som saklig och neutral. Men han köper inte argumenten innan han har alla fakta. Även vi har upplevt honom som 'paragrafryttare' men det är okej så länge länsstyrelsen följer regelverket", säger Jan Rannerud, partiledare för Skogssamerna.

Foto: Lennart Enkvist

Norrbotten2022-01-26 06:00

I oktober fick landshövding Lotta Finstorp beskedet från finansdepartementet att länsrådet Johan Anttis förordnande sedan 13 år tillbaka inte ska förlängas och han tvingas därmed sluta den sista januari.

Regeringen lämnar inga kommentarer i ärendet och Johan Antti själv är mycket fåordig rörande bakgrunden.

– Jag vet inte och framför allt så spekulerar jag inte kring det hela. Har du en befattning som ligger inom ramen för utnämnandemakten så vet du att du både kan få ditt förordnande och bli av med det lika snabbt, sade han tidigare i veckan.   

Många frågetecken kvarstår kring den verkliga anledningen. Håkan Jonsson, ordförande för Sametinget och partiledare för Jakt- och fiskesamerna, utesluter inte att Antti tvingas gå på grund av sin tjänstemannautövning i frågor rörande den tilltänkta gruvbrytningen i Kallak och även Laver

– Tydligt att man inte får ifrågasätta gruvbrytningen för mycket. Jag tolkar det så i alla fall. 

Han menar att den sittande S-regeringen, där inte längre Miljöpartiet ingår, vill underlätta mer för gruvnäringen framöver och detta väcker oro hos samerna.

– S och Karl-Petter Thorwaldsson (S) som näringsminister arbetar intensivt med att öka antalet gruvor genom att korta handläggningstiderna. Men för mig är det en svår ekvation att snabba på tillståndsprocesserna och samtidigt säkerställa miljöhänsynen. Det kommer tullas mer på regelverken framöver, säger Håkan Jonsson. 

Skogssamernas Jan Rannerud, styrelseledamot i Sametinget och ordförande i rennäringsnämnden, menar att detta förklarar varför Johan Antti måste offras. 

– Regeringen vill förbereda för en annan politisk inriktning när det gäller markanvändning med mera. Tråkigt att ta bort all den kompetens som Antti besitter. 

Han har haft mycket kontakt med länsrådet genom åren, bland annat i rennäringsdelegationen. 

– Antti är en tänkande person, det han säger är alltid väl genomtänkt. Han har ingett förtroende och jag kan inte se att han har gjort bort sig, så därför är jag förvånad att han måste sluta.

Han håller samtidigt med om att länsrådet ofta har företrätt ett ifrågasättande förhållningssätt till gruvbrytningen.

– Sitter han på den positionen är det en del i hans arbete att vara kritisk. Det är bara sunt. 

Har Johan Antti varit partisk, till samernas fördel?

– Så upplever jag det inte. Jag har uppfattat honom som saklig och neutral. Men Antti köper inte argumenten innan han har alla fakta. Även vi har upplevt honom som ”paragrafryttare” men det är okej så länge länsstyrelsen följer regelverket.

Rannerud är medveten om att gruvexploatörerna har varit av en annan uppfattning.

– Gruvnäringen har ansett att deras status inte lyfts fram tillräckligt, vilket har kritiserats. Men inte har rennäringen fått någon gräddfil. 

Kallak-frågan blev avgörande, tror han, efter länsstyrelsens slutgiltiga nej till en bearbetningskoncession i november 2017

– Johan Antti har fått bära hundhuvudet för det som skedde då. 

Han oroas nu över vem som blir nytt länsråd. 

– Från regeringskansliets sida öppnar man upp för fler genvägar i gruvprocesserna, i tron att gruvorna betyder så mycket i den gröna omställningen. Johan Antti ville utreda samtliga förutsättningar för det, och det låg honom i fatet, säger Jan Rannerud.

Länsstyrelsen & gruvorna

Kallak 

Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bråkade innan länsstyrelsens definitiva nej 2017. Bergsstaten hänsköt frågan till regeringen och snart väntas besked.

Kaunisvaara 

Kaunis Iron ansökte om nytt tillstånd för Tapuli och utökad verksamhet i Sahavaara. Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket är avvisande.

Laver 

Länsstyrelsen sa nej 2015. Även regeringen och Bergstaten nekade en bearbetningskoncession. Natura 2000-tillstånd krävs.

Källa: Norr Media 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!