Nedgången i Norrbotten djupare än under finanskrisen

Coronakrisen ger minskade investeringar, lägre bostadsbyggande och finansieringsproblem för företagen i Norrbotten.

Foto: TT/Bilden är ett montage

Norrbotten2020-05-11 20:00

Den ekonomiska kris för företagen som blivit en följd av coronapandemin är större än den under finanskrisen. Det hävdar Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, när hon under måndagen presenterade den enkätundersökning de gjort bland företagen i landet. Företagen har där fått ge sin bild av hur de ser på det ekonomiska läget utifrån hur de ser på försäljning, produktion, sysselsättning och investeringar idag jämfört med för sex månader sedan och vad man tror om de kommande sex månaderna.

I Norrbotten visar bostadsbyggandet på en minskning med 38 procent medan varslen ökat med 52 procent.

– För företagen betyder ett stillastående i två månader eller mer att det ökar risken för att man måste göra en kontrollbalansräkning, säger Bettina Kashefi.

Även de Norrbottniska företagens förväntade investeringar minskar med 0,4 procent, vilket är bland de största minskningarna i landet.

För riket så har andelen företag som upplever finansiering- och likviditetsproblem ökat mellan den 13 mars till den 16 april från drygt 20 procent till drygt 50 procent. Drygt 30 procent uppgav att de varslat eller planerar att varsla inom den närmaste tiden.

Redan nu så har antal anställda som satts under företagsrekonstruktion överstigit det antal som under hela förra året. 

Regeringen har beslutat om flera krispaket vilket skulle underlätta för företagen att komma igenom den ekonomiska krisen, vilket Bettina Kashefi var nöjd med. 

– Det mesta stod på vår lista initialt. Nu handlar det om att trimma och förlänga åtgärderna. Omställningsstödet är väldigt för kort och nu jobbar vi för att förlänga det till maj och juni, säger Bettina Kashefi.

Något hon betonade var att krisen när den är över skulle visa på att både företag och privatpersoner har blivit fattigare. Att arbetslösheten skulle bli hög, att den offentliga skuldsättningen också skulle bli hög, men att Sveriges ekonomi var god. 

En annan följd av coronakrisen är att de globala värdekedjorna kan brytas upp och göra att företagen inte förlitar sig på leverantörer från delar av världen som kan bli problematiska i kristider. Likaså att företagen inte heller har för få leverantörer utan istället fler för att inte blir beroende av några få.

– Ju mer vi satsar nu desto bättre kan vi komma ur krisen när den nu är över, säger Bettina Kashefi, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!