– Vi har en väldigt allvarlig situation med redan från början snäva vinterbetesmarker. När skogsbruket avverkat så stora delar och inte skött om de planteringar som vuxit upp har kvaliteten på betet försämrats kraftigt, säger Sjaggo.
Ibland har renar påträffats döda.
– Det finns en stor del som inte klarar sig. Vi gör allt vi kan och ger dem foder i stället men det går inte att ersätta hänglav på det sättet.
Sveaskog, som står för en stor del av avverkningarna, skriver på sin webbsida att bolaget ”säkrar renens mat”, men statistik från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar på det motsatta. På 60 år har 71 procent av de lavrika markerna försvunnit.
– Skogsbruket generellt har en del i att marklaven har minskat jämfört med ett antal decennier tillbaka i tiden. Vi har all anledning att avsätta tid och kraft för att samplanera bättre, säger Olof Johansson, Sveaskogs skogspolitiska chef.
Enligt skogsvårdslagen ska skogsägaren ta hänsyn till renskötseln och ge samebyn tillfälle till samråd. Något som enligt Sjaggo inte efterlevs.
– Det är väldigt frustrerande att inte bli lyssnad på. Ett statligt skogsbolag kör i stället över samebyn. De säger sig säkra renens mat och går ut i media med att samråden fungerar när det är helt tvärtom, säger hon.
– Samtidigt får vi indikationer från samebyar om att en fungerande dialog finns och att man vill ha en möjlighet att utveckla den. Är det så att man känner sig utestängd så måste vi göra något åt det, säger Johansson.
Förutom skogsvårdslagen har Sverige skrivit på flera bindande internationella FN-konventioner som ger samerna rätt till inflytande i landsfrågor. Regeringen har även beslutat om en ny ägarpolicy för statliga bolag, där det framkommer att särskild hänsyn till ursprungsbefolkningen ska tas.
Brita-Stina Sjaggo tror det kan bli svårt att bedriva renskötsel i framtiden.
– De kommande tio åren är avgörande. Om inte naturskogarna skyddas, avverkningstakten avtar och skogsbolagen börjar restaurera, så är det väldigt svårt för renskötseln att fortsätta.
Stefan Forsmark, näringshandläggare på Sametinget, menar att skogsvårdslagstiftningen bör ses över.
– Skogsbolaget har lagen på sin sida och kan trots samråd avverka skogen. Lagstiftningen måste därför ses över för nu är den inte på lika villkor, säger Forsmark.