Bilden är tagen i området runt Lycksele, där MSB placerat två släckhelikoptrar. Helikoptrar är också placerade i Luleå, Kvikkjokk och Sollefteå.
– Vi har höjt beredskapen avsevärt sedan 2018, säger Erik Flink, projektledare på enheten för nationella insatser och civilskydd.
Det är nu, i slutet av juli och början av augusti, som risken för skogsbränder är som störst i Norrbotten. Räddningstjänsten har de senaste dagarna jobbat hårt med att släcka bränder som blossat upp i länet. Utöver att kommunernas räddningstjänster etablerat ett närmare samarbete, har också MSB förstärkt beredskapen.
– Flygande resurser kan slå ner bränder mycket snabbare i ett tidigt skede. Just nu har vi fyra skopande flygplan, där två av dem står till EU:s förfogande, säger Erik Flink.
På onsdagen beslutade MSB att placera två av dessa plan i Umeå. För närvarande har myndigheten också samtliga av sina tio helikoptrar i beredskap, där åtta av dem finns i Norrland. I slutet av juni härjade en stor brand utanför Mönsterås i Småland och enligt Erik Flink blev det då tydligt hur mycket bättre Sverige är rustat för skogsbränder nu.
– I Mönsterås såg vi hur viktigt det är med samverkan. Kunskapsnivån har höjts väldigt mycket och samverkan har också ökat, säger Flink och fortsätter.
– Jag satt med och jobbade hela den helgen och det var en insats som gick väldigt bra. Samverkan etablerades snabbt och den var helt outstanding, säger han.
Erik Flink, projektledare på enheten för nationella insatser och civilskydd, MSB.
Flink menar att även små kommuner nu enklare kan få till större insatser.
– Det är den kommunala räddningsledaren som leder insatsen och det är också den som begär resurser av MSB, säger Erik Flink.
MSB förfogar också över så kallade skogsbrandscontainrar som innehåller bland annat slangar, terränghjulingar och motorsprutor. En sådan finns placerad i Boden.
– Det är resurser som räddningstjänsterna redan har, men som de kan behöva mer av i samband med en stor brand, säger Erik Flink.
Han poängterar också att de flygande insatserna underlättar arbetet för den kommunala räddningsledaren.
Luftburna resurser kan slå ner bränder snabbare i ett tidigt skede.
– Det är betydligt enklare att göra en rekognosering av området med flygande resurser. Räddningsledaren kan komma upp i luften och se en bild av skogsbranden, det är en enorm fördel.
– Vår roll är att göra det enklare för räddningstjänsten att organisera sig på bränderna, vi dämpar och begränsar brandspridning. Det är ett teamwork mellan luft och mark. Till syvende och sist är det mark som säkerställer att det är släckt, säger Erik Flink.